Grekland ca 1000 f Kr
Det egyptiska skjutregellåset av trä kom till Grekland från någon av kulturerna i Främre Orienten. Det hände någon gång under inledningen till grekisk medeltid på 1100-1000-talen f Kr, och låsen kallas forngrekiska- eller lakoniska lås (efter landskapet kring Sparta på Peloponnesos). Kanske ansåg man att det var en grekisk uppfinning. Från Grekland hämtade romarna idén och tillverkade låsen även i metall.
 |
| Nyckel av brons från Artemis Hemera tempel i Lusoi i Arkadien i Grekland. Nyckeln finns i Museum of Fine Art i Boston, USA. Teckning förf. |
 |
| Skjutregellås av trä med nyckel av brons, ca 800 f Kr. Teckning förf. |
Dörrlås av trä av ”lakonisk” typ
Nästa skede i utvecklingen av dörrlås var att placera en bom (regel) i gejdrar på insidan av dörren och att genom ett litet hål i dörren utifrån flytta bommen till öppet läge med hjälp av en väldig vinkelböjd nyckel i metall. Låste gjorde man med hjälp av ett smalt rep eller läderband som drog in bommen i gejdern i dörrkarmen. Den stora tunga nyckeln av brons bars av kvinnorna på axeln.
De egyptiska och grekiska dörrlåsens alla delar tillverkades av hårt trä. Det var ett faktum som begränsade låsets effektivitet och användning, då träet efterhand skadades av nyckelns tryck och rörelser. Nycklarna tillverkades oftast i brons och järn.
Låset till Odyssevs skattkammare
Eftersom skjutregellås beskrevs i Homeros drama Odyssén vet vi att låstypen fanns redan på 800-talet f Kr. På antika vasmålningar kan man följa användningen av lås av den här typen i Grekland fram till 400-talet e Kr. Vid arkeologiska undersökningar i sydöstra delen av Europa har man på olika platser funnit liknande krokiga nycklar av skiftande former och storlekar.
Romerska skjutregellås
De romerska skjutregellåsen fanns i olika utföranden men fungerade i princip så, att en metallnyckel med två klor fördes in genom en smal springa i dörren och hittade motsvarade två hål i bommen eller regeln och sköt denna åt sidan till öppet eller stängt läge.
 |
| Romerska skjutregellås av trä med nyckel av metall, ca 300 e Kr. Teckning förf. |
Keltiska lås, typ 2
Kelterna använde sig av skjutregellås av trä som storleksmässigt utgjorde mindre varianter till de lakoniska låsen. De placerades på samma sätt på insidan av en vägg eller dörr. De öppnades genom att man flyttade en regel med hjälp av en vinklad eller böjd nyckel. Regeln hade på sidan utskjutande pinnar eller hål med jämna mellanrum eller alternativt tvärställda hack eller utskjutande hakar på regelns översida.
Skandinavien
Dörrlås med skjutregel
Skjutregellås består av en enkel lös träregel som kan flyttas i sidled mellan två hållare av trä eller järn. Låset brukade placeras på dörren eller på vägg vid dörren. Regeln har på ovansidan eller på sidan några pinnar av trä eller järn som kan nås med hjälp av en vinkelböjd nyckel av trä eller järn. I stället för pinnar förekommer utsågade urtag.
Den här låstypen blev mer vanlig hos oss vid vikingatid och användes företrädesvis på dörrar. Låsens reglar hade då inga pinnar för kroknyckeln utan var försedda med hål eller fördjupningar som passade till nycklar med ax med symmetriska eller asymmetriska "klor" eller S-formade ax. Skjutregellås med många lokala varianter har utnyttjats på enklare ekonomibyggnader över hela Skandinavien.
 |
| Skjutregellås på en uthusbyggnad i Taberg i Småland 2005. Teckning förf. |
Låsen placerades på väggens eller dörrens insida. Dörrarna öppnades genom att man flyttade en regel med hjälp av en vinklad eller delad och ledad nyckel. Regeln hade på sidan utskjutande pinnar eller hål med jämna mellanrum eller alternativt tvärställda urtag eller utskjutande hakar på regelns översida.
 |
| Nycklar till skjutregellås. Teckning förf. |