Mesopotamien och det antika Egypten från ca 2000 f Kr
Det tidigaste dörrlåset utgjordes av en träbom lagd i hakar av trä fästade i dörr och karm. Nästa steg i utvecklingen var att använda sig av en nyckel.
 |
| Inom lås och bom. Teckning förf. |
Eftersom dörrar med bom endast kunde låsas inifrån blev nästa förbättring att fästa ett trälås med en kort bom (regel) utanför dörren
 |
| Egyptiskt fallstiftlås av trä med nyckel av trä. Teckning förf. |
Bommen flyttades i sidled med hjälp av en nyckel av samma material. Nyckelns uppgift var att lyfta de lösa fallstiften i låset som höll bommen fast. Bommen låstes eller öppnades genom att dess fria ände med hjälp av nyckeln sköts in i eller ur en gejd av trä, som var placerad i dörrkarmen.
Sådana fallstiftlås av trä med nyckel användes redan i det antika Egypten. På grund av fyndomständigheterna kallas de för egyptiska lås. Men mycket talar för att egyptierna en gång i tiden övertagit denna låstyp från de tidiga kulturerna i Mesopotamien.
Romartid från ca 200 e Kr
De romerska fallstiftlåsen av metall var en direkt vidareutveckling av de egyptiska trälåsen. De var ofta små mästerverk, det gällde både precision och utförande. Nycklarna tillverkades oftast i brons och järn, ibland även i ädla metaller och bars som ringar på fingrarna.
Parallellt fanns även dörrlås med fallstiftsregel i trä. De var en direkt vidareutveckling av de egyptiska med fallspärrar. Låset fungerade så att nyckeln stacks in genom dörren och lyfte fallstiften (av metall) och bommen eller regeln kunde med nyckelns hjälp dras åt sidan.
 |
| Romerskt fallstiftlås i stängt och öppet läge. Teckning förf. |
 |