De romerska hänglåsen
Det praktiska hänglåset är också en romersk innovation. De första hänglåsen, som förutsatte låshus av metall samt fjäderstål, uppfanns av romerska ingenjörer-smeder någon gång under 100-200-talen e Kr.
Det var utifrån sin enkla och praktiska funktion som hänglåset tidigt fann sin grundform, låshus, bygel, stålfjäder och nyckel. Den tekniska grundidén i de första dörrlåsen, en åt båda sidor med nyckel skjutbar regel, återfinns även bland de första hänglåsen. Hänglåsen representerar stora variationer i formgivning och teknik och utgör därför en viktig del av vår teknikhistoria. Låshus och bygel kan genom dekoration och val av material anpassas både estetiskt och socialt. Fördelarna med hänglås, i jämförelse med dörrlås, är att de vanligen är små, oömma och bekväma att använda och billigare än dörrlåsen. En nackdel är att de måste användas tillsammans med någon form av järnbeslag.
 |
Romerskt hänglås av ”burktyp”, ca 10 cm långt med en diameter av 5,5 cm. Kedjan är ca 40 cm lång.
Teckningar förf. |
 |
| Romerska hänglås av brons av ”burktyp” för vridnyckel. Från början av kejsartiden. Hanns Schell Collection, Graz. Foto förf. |
 |
| Romerska hänglås av brons av ”burktyp” för vridnyckel. Från början av kejsartiden. Hanns Schell Collection, Graz. Foto förf. |