I det här avsnittet av Låshistoria. se behandlar jag mer än 200 facktermer (nomenklatur, benämningar) och definitioner inom det begränsade område som lås och nycklar utgör. Låsanordningar innehåller ofta komplicerad teknik som man normalt inte funderar över. Men om man vill berätta om lås i detalj så kan man bli fundersam. Vad heter alla lås och låsdelar? Kanske måste man ibland välja bland flera benämningar. Men vilken benämning är den rätta, vad betyder ordet och går det att härleda det?

Det finns så många ord och uttryck när det gäller lås och låsdelar, att jag i vissa fall kommer att ta hjälp av bilder, för att hålla isär de olika begreppen. När det gäller låstyper hänvisar jag i texten till de platser i webboken där de redan finns beskrivna. Framställningen är kronologisk.

Naturligtvis täcker inte ordlistan alla uttryck eller termer som använts i sammanhanget genom historien. Min inventering pågår oavbrutet och jag tar tacksamt emot kommentarer och förslag som kompletterar ordboken.

 

“Hierte- eller Äple Lås”
                ”1 Stycke stoort Äpple- eller Hänge Låås”

Exempel på benämningar av hänglås på 1600-talet.
Enl. Stierman, adlad 1666. Svenska Akademiens arkiv.

 

A

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

ABLOY. Företaget grundades 1732 som Björkboda. Abloy cylinderlås uppfanns 1907 av  mekanikingenjör, Emil Henriksson och producerades och såldes av AB Låsfabriken/ Lukkotehdas Oy. Från 1919 AB Lukko Oy. Namnet Abloy hämtades från företagsnamnet AB L(ukko) Oy.
Abonnentlås. Äldre beteckning på lås för bl a bankfack. Rosengrens Kassaskåpsfabriks utbytbara låspatron från början av 1920-talet med tillhållare för kassaskåp, bankfack (depositionsfack) m fl. Se Webbokens artikel Kassaskåp och bankfack.
American Padlock eller Scandinavian Padlock, ett hänglås, som utgör en senare variant av Christoffer Polhems kända uppfinning från början av 1700-talet. Låstypen tillverkades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i Eskilstuna och i USA av flera företag. Se webbokens artikel Christoffer Polhem.

American lock eller Scandinavian Padlock. Tillverkat i USA. Teckning förf.	Scandinavian Padlock. Tillverkad i Eskilstuna av Låsbolaget 1898.

Anlöpning, är en dekorativ och skyddande metod för högglanspolerade järn– och stålytor. Ytan värms, anlöps, och oxideras i olika färger i ordningen gult, rött, violett, blått och blågrönt. Om uppvärmningen avbryts vid en viss färgnyans blir den bestående. Den blå färgen har varit den vanligaste, s k blåanlöping. Metoden var i bruk redan under 1500-talet. 
Arkitekturlås, dörrlås där den synliga framsidan blivit dekorerad.
ASSA. ASSA grundades 1881 av August Stenman. I dag är ASSA ett starkt varumärke inom lås och integrerade säkerhetssystem nationellt och internationellt med etablerade positioner i USA, England, Holland, Tyskland, Baltikum och Asien.
ASSA-ABLOY. Sedan 1994 ingår ABLOY i ASSA.
Ax, den del av en nyckel som direkt påverkar låsmekanismen till öppet eller stängt läge.

 

B

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Barronlås, säkerhetslås för kassaskåpsdörrar, konstruerat och patenterat av Robert Barron 1778. Se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Beslag, (beslå). I detta sammanhang dekorativa förstärkningar av järn eller metall på dörrar (gångjärn), fönster, träluckor, kistor, möbler och annat.
Besättningar, riffbesättningar, inrikte, villor eller fasta spärrar, vanligen monterade i låsbeslag eller i låskupa. För varje spärr finns ett motsvarande urtag i nyckelns ax.
Birka (Björkö) i sjön Mälaren. Nedgången för Helgö blev uppgång för Birka. Mellan platserna är det endast ca 10 km. Att handeln flyttade till Birka på 800-talet anses bero på att kungen ville söka handel utanför rikets gränser och att dåtidens havsgående skepp, koggar, krävde en djupare hamn än vad Helgö kunde erbjuda. Genom sitt läge hade Birka också bättre möjligheter att växa till stad. Genom de undersökningar, som arkeologer genomfört sedan slutet av 1800-talet, har bl a mängder av nycklar, lås och låsdelar kommit i dagen. Se webbokens artikel Historia kring nycklar.
Björkö. Se Birka.
Blåanlöpning, dekoration och rostskydd på järn – eller stålytor. Metoden är enkel, den finfilade ytan poleras och upphettas till en djupblå färg, som sedan består.
Blästerugn, för direktframställning av smidbart järn med hjälp av en bläster eller två. Ugnen byggdes direkt på marken, eldades med träkol och som malm användes rödjord, myr- eller sjömalm. Vanliga i hela landet från vikingatid in på 1800-talet. 
Boklås, hänglås, som tillsammans med en kedja skyddade handskrivna, dyrbara böcker under medeltiden mot stöld. I vilket sammanhang?
Bokstavslås, se Kombinationslås.
Bom, enkel låsanordning av trä eller järn för enkel- eller dubbeldörrar eller portar. En bom kan läggas i två gejder fästade i dörren eller på båda sidor om den för att skjutas åt ena eller andra sidan. Eller skjutas in i ett bomhål i väggen. Att låsa porten med en bom är ju den äldsta låsprincipen och uppfanns tillsammans med porten. Än i dag används som bekant bommar i olika sammanhang för att hindra obehöriga. Uttrycket ”inom lås och bom” är alltså ännu relevant. 

Dubbla bommar	Enkelbom

 

Bramahlås, ett säkerhetslås för kassaskåpsdörr konstruerat och patenterat av Joseph Bramah 1784. Se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Brukslås, enkla dörrlås.
Bultlås, missvisande beteckning på ett hänglås med spärrfjädrar. Se …
Bultlåsnycklar. Nycklar till hänglås med spärrfjädrar. Nycklarna är vanl utförda av brons eller järn.

Nyckel av järn till hänglås med dubbla spärrfjädrar. Teckning förf.

 

Bygel, fast, lös eller rörlig del till hänglås. Vanl bågformad med två bygelben.

 

C

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Chubblås, ett säkerhetslås för kassaskåpsdörr konstruerat och patenterat av Jeremiah Chubb. Se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Ciselering är en metod för dekorering av metall genom drivning, uppdrivning, neddrivning, treckning (som är kombination av drivning och sträckning). Därmed menas att metall- eller järnplåten bearbetas för att åstadkomma ett prydande mönster av upphöjningar och nedsänkningar med hjälp av hammare och puns. Metoden användes framför allt under 1500- och 1600-talen för att bland andra dekorera dörrlås.
Cykellås. Den första cykeln en höghjuling konstruerades av fransmannen Michaux 1855. Den moderna cykeln med kedjeutväxling och luftfyllda ringar kom till och utvecklades under 1880-talet och försågs ganska omgående med lås. De tidigaste låsen bestod av kedja och lås med nyckel. Även hänglås med extralång bygel, i Åhlén & Holm, Insjön Jubileumskatalog 1899-1909 salufördes ett sådant ”Velocipedlås n:o 4493, af mässing och bästa amerikanska fabrikat. Anbringas omkring en af gaffelns grenar och ett par ekrar eller omkring pedalvefen o. den intillsittande ramarmen”. Hänglås med extra lång bygel används även hundra år senare.  I mitten på 1900-talet uppstod flera typer av i cykeln fast monterade cykellås och sedan 1980-talet användes även en lång kraftig kedja med hänglås (för att låsa fast cykeln i någon konstruktion i omgivningen).

Velocipedlås med extralång bygel, i Åhlén & Holm, Insjön Jubileumskatalog 1899-1909.

 

Cykelnyckel, se Cykellås.
Cylinderlås, se Yale.

 

D

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

”Dass”-nyckel, bland städernas bostadskvarter i Sverige och övriga Europa fanns ännu på 1940-talet toaletter (innedass) i trapphallarna eller rader av dem (utomhus) på gårdarna (utedass). Dessa kom till under senare hälften av 1800-talet. Toaletterna var låsta och varje toalett var oftast gemensam för flera hushåll, som hade egen nyckel dit.

Den vanligaste ”dass-nyckeln”

Detektivlås, placeras och låses fast i ett nyckelhål.

Detektivlås

Dolda nyckelhål, Se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Draglås, en lång rad olika smeder i socknarna i Öster- och Västerdalarna har framställt draglås av järn för härbren och loft. De långdragna låsen är ofta signerade och dekorerade med ristningar och runda upphöjningar. Låset öppnas genom att man med ena handen manövrerar nyckeln medan man drar tillbaka låsregeln med hjälp av en dragring (därav namnet draglås). Se webbokens artikel Draglås från Dalarna och omgivande landskap.

Draglås i Anders Zorns Gammelgård i Mora. Bergkarlåsladan 1312-13. Foto förf.

Draglåsnyckel, med tandliknande taggar på nyckelaxet. Tänderna motsvaras i låset av spärrfjädrarna. Se (bild) Nyckelklor.
Dragregellås, en grupp av lås som består av en horisontell regel av trä, som löper i järn- eller trämärlor eller dubbar fastsatta på regeln som är rörlig i sidled. Låsen öppnas och stängs med hjälp av en nyckel med ett långt smalt ax i rät vinkel i förhållande till skaftet (kroknyckel). Den förs in i ett hål ovan regeln och vrids. Nyckelaxet flyttar då regeln med hjälp av de urtagningar, islagna pinnar eller hål som finns på regeln.
Dragring, se Draglås.
Deuxbattantlås, säkerhetslås som delvis bygger på chubblåsets principer med såväl handtag som fall och regel i samma låshus och med fallen avfasad på samma sätt som hos smällelåsen.
Dumahel du Monceau, författare till boken ”Art du serrurier, Description des arts et metiers”, tryckt i Paris 1767. Författaren visar med tydliga bilder situationen för låssmeder under 1700-talets senare del, vilka lås som var efterfrågade och hur de var konstruerade.

Duhamel du Monceau 1767. Ur Art du serrurier, Description des arts et metiers.

Dyrk, verktyget, ”tjuvnycklar” är noga anpassat för att dyrka upp lås. Det är inte olagligt att dyrka lås i vårt land så länge man dyrkar egna lås. På allmän plats är det däremot bara utbildade låssmeder i tjänst som får bära med sig dyrkar. Första gången dyrkning och dyrkfria lås nämns i samband med svenska lås är i ”marknadsföringen” av Christoffer Polhems hänglås, de s k polhemslåsen.
Dyrkfritt eller dyrkfria lås, odyrkbart.
Dörrhandtag, dörrvred. I vårt land sedan 1500-talet använda hjälpmedel vanl av metall eller järn för att med handen öppna eller stänga en dörr eller port.

Dörrhandtag i hertig Karls kammare på Gripsholm

Dörrklapp, se Portklapp.
Dörrlås, se respektive låstyp som smällelås, fällbomslås, kammarlås och instickslås.
Dörring, vanl en enkel stängningsanordning av brons, gjutjärn eller smidesjärn. Till ytterdörrarna (portdörrarna) hörde från medeltid och framåt ett handtag i form av en ring, smidd av järn och senare även gjuten i metall. Medeltida kyrkportars smidda släta dörringar, ibland med, mot varandra vid fästet, bitande drakhuvuden eller en enkel profilerad ring. Vid medeltidens slut blev ringarna föremål för allt större omsorg. Beslagen gjordes oftare fyrsidiga och kanske genombrutna, ringarna fick en rund eller kvadratisk genomskärning och var ibland vridna. Dörringarnas egentliga ursprung var säkerligen att utgöra ett handtag för dörrens öppnande. Men med dörringen kunde man också bulta på dörren och det kom senare att bli deras huvudsakliga uppgift. Se även Portklapp.

 

E

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Elektriska (elektromekaniska) lås, regeln manövreras aven elektriskt styrd motor. Elektriska lås fanns redan på 1920-talet och användes då huvusakligen som portlås. De bestod av ett vanligt dörrlås och ett slutbleck vars ena sida var vridbar och påverkades aven elektromagnet. Genom att trycka på en knapp vrider magneten låsblecket åt sidan, den utskjutna låsregeln förs förbi och porten kan öppnas. Då regeln förs tillbaka i stängt läge bryts strömmen och låsblecket blir åter fast. Genom att bryta strömmen för magneten kan låset endast öppnas med nyckel. (Uppfinningarnas bok, Stockholm 1926.)
Elektroniska lås, baseras på ett system med dels läsare, dels en kontrollenhet som utvärderar den lästa koden. Elektriska koder lagras antingen i kort som en magnetisk kod eller i samverkan med en mekanisk nyckel i ett chip. Dessutom finns läsare för avläsning av t ex personlig kod, fingeravtryck, röst eller ögonbottenmönster. Den elektriska koden läses i läsaren, utvärderas i kontrollenheten om den överstämmer med den tidigare inlagda koden och ger en styrsignal till låsets motordrivna regel eller fall, elektromagnetiskt låsta fall eller trycke eller elektriskt styrda slutbleck. Se även Elektriska lås.
Erik Persson. Bonden Erik (Erich) Persson (1707-1794) var bosatt i Bollsjö by i Folkerna socken i Dalarna. Han var en skicklig mångsysslare som tillverkade hänglås, klockor, väggur, dosor, knivar, handyxor, evighetskalendrar samtidigt som han tog hand om gården.

Erik Perssons hänglås. Teckning förf.

Eskilstuna som industristad. Eskilstuna Fristad, förenades med Eskilstuna 1833 under namnet Eskilstuna (fri)stad, men det dröjde ända till 1907 innan Tunafors införlivades. Varje enskilt företag tillverkade hundratals olika ting i järn och metall tillsammans med många olika typer av dörrlås, kammarlås, hänglås och beslag. Det var först vid mitten av 1800-talet och med förbättrade maskiner som företagens tillverkning av manufaktur accelererade. Se webbokens artikel Eskilstuna, smedsstad.

Johan Walén & co, Eskilstuna

Espagnolett, vridbar regel för dörrar och fönster. Tillverkades från 1700-talet och framåt
Etsning, sedan 1500-talet har etsning använts som dekormetod inom låstillverkningen. De finfilade och polerade järnytorna täcktes av en etsningsgrund av något syrafast ämne och de frilagda ytorna etsades ned med hjälp av syra.

 

F

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Faktori. Äldre benämning på vapenfabrik.
Falla, se kolv / regel.
Fallregellås eller fallstiftlås, lås vanl av trä med lösa fallreglar, en träregel och nyckel av trä. Fallreglar (fallspärrar), utgörs av pinnar och fungerar som spärranordningar. De lyfts upp av en nyckel med uppåtriktade tappar för att frigöra regeln. Låstypen kommer från Främre Orienten och Egypten och spreds över hela Europa från romartid och framåt. Fallregellås av trä användes i stora delar av landet på uthus ännu under I800-talet.
Fasta lås, permanent fastsatta lås, fastskruvade eller fastnitade i dörr, kista eller liknande till skillnad från hänglås.
Fasta spärrar, se Besättningar.
Filning, ytbehandling av lås, bl a mästarstycken, med hjälp av olika fint huggna filar. Vanl. polerades de finfilade ytorna.
Fjädrar. Låsfjädrar har spelat en viktig roll för låsens konstruktion och funktion genom historien. I de romerska låsen användes spärrfjädrar i hänglås och som tryckfjädrar i fallregellås. Spärrfjäderlås används hos oss i hänglås från vikingatid till långt in i 1700-talet. Även i dörrlås och kistlås användes fjädrar av olika typ. De var V-formade före 1600 och därefter rullade, spiralfjädrar. De tidiga fjädrarna tillverkades av kallhamrat järn och blev därför ganska kraftiga. Kistlås (käftlås) har vanl. ringformade fjädrar.
Fjätterlås, enklare hänglås med spärrfjädrar och stor bågformad bygel (s k bultlås), som ända in i 1800-talet använts till att låsa fast koklövar och hästhällor.
Forngrekiskt lås, lås till tempelport av den typ som beskrivs av Homerus i Odyssén, 21 sången: "Och i den fylliga handen hon tog den krokiga nyckeln, hamrad av koppar med konst, men av elfenben var dess handtag”. Det var en låsregel eller en bom som drogs fram och tillbaka med hjälp av en dragrem som hängde ut genom ett hål i dörren. Bommen kunde föras åt sidan med en stor krokig nyckel. Sådana nycklar i skiftande former har hittats vid arkeologiska utgrävningar i bl a Grekland.
Fotbojor, smidda ringformade av järn. Användes vanligen tillsammans med handjärn (handbojor, handklave) och halsjärn, alla låsta med hänglås.

Fotboja med kedja och hänglås. Detalj av En bild från Nürnberg, Tyskland, 1517.

Franskt lås, föregångaren till vårt kammarlås började tillverkas i Frankrike och England i slutet av 1600-talet. Hela låsmekanismen är innesluten i låshuset. Det har en spärranordning som liknar fällbommen. Nyckeln med massivt skaft kan sättas in i låskupan från båda sidor.

Fransk typ av dörrlås. Tillverkat av låsbolaget 1898.

Fyrkantslås, se Kammarlås.
Fyrklöverform. Se Fyrpass.
Fyrpass. Bågformade arkitekturelement i gotisk byggnadskonst.
Fällbom, fjäderpåverkad rörlig tillhållare som spärrar regeln i stängt läge.
Fällbomslås är försett med en fjäderpåverkad rörlig tillhållare som spärrar regeln i stängt läge. Låstypen började användas i vårt land i slutet på 1400-talet.

Fällbomslås. Teckning förf.

Förkoppring, kopparens benägenhet att i smält tillstånd förena sig med järn är en egenskap som är till nytta vid lödning av järn men också då man vill skydda och dekorera en yta av järn med koppar. Bitar av koppar läggs på det stycke som skall överdras och allt täcks med eldfast lera. Vid upphettning sprider sig den smälta kopparn över hela föremålet. I stället för koppar kan även mässing användas. En annan metod för förkoppring är att sänka ned järnföremålet i löst kopparvitriol.
Förlaga. Original som utgör grunden för kopiering för hand.
Förmedlare, kallas de delar av ett lås som för över rörelsen från nyckeln till regeln.
Förtenning, metod för ytbehandling av såväl lås som beslag genom doppning i smält tenn.

 

G

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Gotiska lås, benämning på dörrlås under senmedeltiden. Nyckelskyltarna har vanl. för den gotiska stilperioden typisk trapetsliknande form med växtdekor kring nyckelhålet.

Gotiskt dörrlås. Teckning förf.

Gotland. På Gotland har arkeologer under hela 1900-talet funnit mängder av brons- och järnnycklar av alla kända vikingatida former. Fynden visar också att det fanns stora variationer av nyckelformer till samma typ av lås. Se webbokens artikel Historia kring nycklar.
Gravering, en dekormetod som innebär att ett spån skärs ur ytan med ett skarpt järn, gravstickeln, vilket medför att skroderingens typiska förhöjning vid spårets kant saknas. Den graverade linjen blir mjuk och obruten medan den skroderade är sammansatt av en serie avtryck.
Grepp, se Nyckel.
Grotesk, är ursprungligen benämningen på en dekorativ stil utvecklad av Rafael och hans skola i Vatikanen, härledd ur romerska väggdekorationer. De består av spiralrankor med fantasifulla och orimliga masker, hermer, människofigurer samt djur och arkitekturelement förenade genom blommor, girlander och arabesker till symmetriska mönster. Särskilt kända är dekorationerna med grotesker i Vatikanens loggior. Grotesken spreds till övriga Europa och fick ny aktualitet under klassicismen.

 

H

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Hammerska samlingen. Christian H Hammer (1818-1905) var hovjuvelerare, fastighets- och tomtmäklare samt storsamlare. Han föddes i Kristiania (Oslo) och var ännu 1838 guldsmedsgesäll där. Till Stockholm kom han 1849-50. Under 25 år byggde Hammer upp två olika samlingar och samlingarna var katalogiserade. Det blev en konsthistorisk och konstindustriell samling med ca 100 000 konstföremål och en med mer än 100 000 bokband, autografer och handskrifter. De kulturhistoriska samlingarna var uppställda och ordnade i ett privatmuseum i Byströmska villan, Hammers lägenhet i Stockholm och i Furusund. Samlingarna såldes på auktioner i Köln 1892 -1893 efter att först ha hembjudits till den svenska staten. Enligt Familje-Journalen, band XIII, 1874, nr IV, utgjorde samlingarna närmast ett konstindustrimuseum med förutom målningar även föremål av trä, metall, sten, glas etc. Samlingarna förevisades för intresserade av Hammer själv. Av de många lås och nycklar som ingick i samlingen köpte Nordiska museet ett stort antal.
Handbojor, handjärn, handklave, se Fotbojor.
Handtag. Se Dörrhandtag.
Helgö, ö i sjön Mälaren med ett fornlämningsområde bestående av husgrundsterrasser, gravfält, en fornborgsliknande anläggning. Arkeologiska utgrävningar har ägt rum där sedan 1954. Anläggningar och fynd dateras från sen romersk järnålder t o m vikingatid. Rika fynd har gjorts av låsdelar till lås för skrin och kistor. Olika typer av hänglås och nycklar tyder på en långväga handel tillsammans med ett utvecklat och skickligt lokalt hantverk. Se webbokens artikel Historia kring nycklar.

Hänglås av en typ som användes på Helgö under vikingatid. Foto förf.

Hetsning, vällning, inom järnsmidet det äldsta sammanfogningssättet. Två eller flera järn värms till stark vitvärme och kan sedan sammanfogas genom slag med hammare eller slägga. Denna teknik har säkerligen varit känd ända sedan människan lärde sig framställa järn och har i vår tid ersatts med svetsning.
Himmelrikets nycklar, se webbokens artikel Kyrknycklar.
Huvudnyckel, nyckel som öppnar alla lås i ett låssystem. Det kan gälla låsen en fastighet eller ett helt bostadsområde.
Hänglås, se webbokens artikel Historia kring hänglås.

 

I

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Instickslås eller infällslås, ett tunt låshus som inskjuts och fastskruvas i en urtagning i dörrbladets framkant. Låset är helt skyddat av dörren.

 

J

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Järn. 1. Järn benämndes allt smidbart järn som inte kunde härdas. 2. Järn är ett grundämne, ferrum (Fe) med atomnummer 26, atomvikt 55,85, densitet 7,87 samt med en smältpunkt på 1 536 grader C .

 

K

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Kammarlås, lådlås, fyrkantlås. Fällboms- eller smällelås inbyggda i en fyrsidig låda av järnplåt för utanpåliggande montage på dörrbladets insida. Öppnades från början med tryckhandtag och nyckel, senare med dörrvred och nyckel. Tillverkades från 1600- till 1800-talet.
Kappsäckslås, koffertlås, (resväskor). Ett enkelt regellås med överfallsbygel.

Kappsäckslås	Lås till resväska

Karl Gustafs stads fabriker i Eskilstuna på 1700-talet. 
Kassakista, se webbokens artikel Lås för kistor och skrin.
Kammarherrenyckel. Under 1700- och 1800-talen markerade en kammarherrenyckel den höga position en kammarherre hade i ett kungligt hov eller hos adeln.
Keltiska nycklar, se webbokens artikel Vikingatida nycklar.

Keltiska nycklar. Teckning förf.

Kinesiskt lås, hänglås av mässing eller brons med vanl. två spärrfjädrar och bygel och  vanl. lådformade. Finns även i form av djur och en mängd andra skepnader.
Kista, förvaringskista, se webbokens artikel Lås för kistor och skrin.
Kistlås, se webbokens artikel Lås för kistor och skrin.
Klensmed. Man skiljde på grovsmeder som tillverkade hästskor, redskap och spik, vapensmeder, harneskmakare som smidde rustningar och klensmeder som framställde konstsmide som lås, nycklar, beslag och galler. Från 1400-talet får klensmederna efterhand en privilegierad ställning i samhället. Se webbokens artikel Klensmedens verkstad. 
Klinka, stängningsanordning av smidesjärn med vred / vridhandtag, saknar nyckel.
Klocknyckel, urnyckel för uppdragning av ur och klockor.  
Kodlås, se Kombinationslås.
Koffertlås. Se Kappsäckslås.
Kolv, låskolv, se Regel.
Kombinationslås 1, bokstavslås, sifferlås,
Kombinationslås 2, se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Kramla, se Krampa.
Krampa, kramla, U-formad järn- eller stålbygel med spetsiga skänklar. Används vanl tills med låshasp.
Kramnyckel, annan benämning på nyckel till hänglås med spärrfjädrar (s k bultlås). Kramar ihop fjädrarna.
Kroknyckel vanl smidd nyckel till dragregellås av trä. Låsen öppnas och stängs med hjälp av en nyckel med ett långt smalt ax i rät vinkel i förhållande till skaftet (kroknyckel). Den förs in i ett hål ovan regeln och vrids. Nyckelaxet flyttar då regeln med hjälp av de urtagningar, islagna pinnar eller urtag hål som finns på regelns utsida.
Kullås, äppellås. Hänglås med sfärisk låskista och bygel. Se webbokens artikel Historia kring hänglås.
Kyrklås, se webbokens artikel Kyrknycklar.
Kyskhetslås, lås till en metallgördel eller bälte som spändes fast kring kvinnans underliv. Omtalas från 1200-talet och genom medeltiden.
Käftlås, kistlås, se webbokens artikel Lås för kistor och skrin.

 

L

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Lakoniska nycklar, (även knä- eller armbågsnycklar) grekiska nycklar benämnda efter en av fyndorterna i Grekland. Liknande nycklar användes på olika platser i Mellanöstern, bland andra Egypten och Israel. Man förde in nyckeln genom ett hål i dörren och med hjälp av nyckelns tandade ax kunde man föra låsregeln åt sidan.

Den egyptiska Guden Anubis (som beledsagare) med en lakonisk nyckel. Ca 100 e Kr. Teckning förf.

Landskapslagar. De svenska landskapslagar som skrevs ner under 1200-talet innefattar givetvis även straff för tjuvnad. I detta tidigmedeltida lagstiftningsarbete skiljer man rent allmänt mellan oförrätter riktade mot den offentliga makten och sådana som riktades mot ett enskilt intresse. Fredlöshet var till exempel ett mycket strängt straff som innebar att vem som helst kunde ta livet av den fredlöse. Se webbokens artikel Stöld och straff.
Loppjärn. Obearbetade smältor (osmundjärn) från blästerugn eller masugn.
Lund. Ett stort antal tidigmedeltida lås och nycklar kom i dagen i samband med ledningsgrävningar i gatorna i Lund 1881(se Kulturens årsbok 1940) samt genom arkeologiska undersökningar inför ett par större byggprojekt på 1960-och 70-talen (Försäkringsbolaget Thule och PK-banken). Motsvarande typer av lås och nycklar har även hittats på många andra håll i Sverige och Danmark.
Lådlås, se Kammarlås.
Lås. Ett lås är en mekanisk anordning som används för att kunna spärra en dörr eller liknande så att den inte går att öppna utan rätt nyckel. Låset utgör en komplicerad kombination av teknik, mekanik, elektronik, digitalitet, form och val av material för huvuduppgiften att förflytta en låsregel till öppet eller stängt läge, vanligen med hjälp av en nyckel genom vridning. D v s överföra vridkraften från axet till låshusets regel. Det förekommer en stor mängd olika lås konstruerade för olika användningsområden, som dörrlås, hänglås, billås, skåpslås, kassaskåpslås, myntlås etc. 
Låsanordning, tekniskt hjälpmedel med avgränsad funktion, vid stängning, avspärrning och annat.
Låsbleck. Synliga
Låsbom, se Bom.
Låsbänk. Väggfast träbänk med uppfällbar sittyta (lock) som låstes i bänkens övre framkant med en märla och hänglås.
Låshinder, spärr
Låshus, inbyggnad av låsmekanismen. De var ofta dekorerade på översidan under 1600- 1700-talen
Låskista. Se Låshus.
Låsmekanism. System av samverkande (mekaniska) delar som tillsammans åstadkommer den drivande kraften i ett lås. 
Låskolv, se Lås.
Låsregel, se Lås.
Låssmed, klensmed, se webbokens artikel Klensmedens verkstad.

 

M

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Masugn. Smältning, "blåsning", av järnmalmen skedde i hyttor eller masugnar. Hyttan bestod av en murad, upptill öppen pipa, kringbyggd av timmerväggar i fyrkant. Utrymmet mellan pipan och väggarna var fyllt med lera och sten. Nedtill fanns öppningar för utslag (tömning) av slagg och malm samt för inblåsning av luft med hjälp av vattendrivna bälgar. Inför blåsningen fylldes pipans botten med träkol och därefter en blandning av krossad och rostad malm samt träkol. Även krossad kalksten (limsten) ingick för att göra slaggen mer lättrunnen. Efter tändningen tillfördes luft via bälgarna, vilket ökade värmen och påskyndade förbränningen. Syret i malmen reducerades genom föreningen med kol och gaserna sökte sig ut genom pipans topp. Genom att järnet tog upp kol (ca 4 %) sjönk dess smältpunkt. I botten på pipan samlades det smälta järnet med den mera lättflytande slaggen ovanpå. Järnet och slagget tappades växelvis ur. Pipan påfylldes kontinuerligt med malm, träkol och kalksten under hela den tid "blåsningen" pågick.
Myntlås, Automatisk låsanordning som kom i bruk i början av 1900-talet i automater för försäljning av varor etc. Mekanismen i dessa tidiga lås bestod av en hävarm som påverkades av det nedfallande myntets eller polettens tyngd och förde undan spärren. I stället för hävarm kunde de förses med en elektromagnet som kortslöt strömmen då rätt eller passande mynt stoppades in i apparaten. Då varan togs ur bröts strömmen. Samma lås användes också i hushållens gasmätare (för poletter) tillsammans med mätare för förbrukad mängd gas och el.
Märla, se bild.

Märla

Mästarstycke, Inom tysk-nordiska området bestod mästarestycket av tre lås, ett dörrlås, ett kistlås och ett hänglås. Mästarstyckena blev under 1600-talet skicklighetsprov med högklassiga filningsarbeten men utan praktisk användning. Mästarstyckena fick tre stämplar efter stämpelmästarens kontroll. Ofta kom de att införlivas som konststycken i förnäma rustkammare eller kuriosakabinett.
Mästermyr. Vid plöjning 1936 på Mästermyr på Gotland hittades en verktygskista av trä. Kistan är 90 cm lång och 24 cm hög och i och runt om den fann man mer än två hundra av smedens verktyg och föremål av järn.

 

N

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Nya Lödöse. Bebyggd från 1000-talet. Rika fynd av nycklar och lås från de arkeologiska utgrävningar som genomfördes 1916 -20 och senare. Se Lödösefynd, 1994 / Rune Ekre m fl. 
Nyckel, Nyckeln är ett instrument som är programmerad eller kodad genom att axets form är anpassad till låsets inrikten och spärrar. Nyckeln utgör en komplicerad kombination av teknik, mekanik, form och val av material för huvuduppgiften att förflytta en låsregel till öppet eller stängt läge, vanligen genom vridning. D v s överföra vridkraften från axet till låshusets regel.

Nyckel

Nyckelax, se Nyckel.
Nyckelbärare. Från vikingatid och framåt blev kvinnan vid sitt giftermål nyckelbärare med ansvar för familjens inlåsta skatter, och hon bar hemmets nycklar som bevis för sin nyckelmakt. Överlämnande av nycklar i samband med vigsel ägde rum på många håll ännu i slutet av 1800-talet.
Nyckeldorn, se Nyckel.
Nyckelgrepp, nyckelögla, se Nyckel.
Nyckelhål. 1. Det hål varigenom en nyckel införs i ett lås, ofta även på motsatta sidan av dörrbladet, så nyckeln kan införas från båda sidor. Hålet täcks vanl. med en nyckelskylt av järn, metall eller annat. 2. Hål i nyckelns skaft / pipa.
Nyckelklor, (tandliknande) taggar på nyckelaxet. Förekommer på vikingatida nycklar samt på nyckelaxen till mellansvenska smidda draglås.

Nyckel till draglås. Teckning förf.

Nyckelknippa. Ett antal nycklar samlade vanl i en metallring eller motsvarande.
Nyckelkupa. Smidd skyddsanordning för nyckeldorn i dörrlås.
Nyckelring. Romersk fingerringsnyckel eller en ring av metall att samla nycklar i.
Nyckelbeslag, nyckelskylt, beslag av metall, järn, ben eller trä, som inramar ett nyckelhål.
Nyckelpipa, se Nyckel.
Nyckelskaft, se Nyckel.
Nyckelskylt, se Nyckelbeslag.

Nyckelskyltar från yngre vasatid

Nyckelskåp. Vanl vägghängt skåp (väggskåp) av plåt eller trä för att bevara nycklar. Inredning med nyckelkrokar och skyltar med upplysning om vilket låst utrymme som öppnas med respektive nyckel.
Nyckelsoldater. Påven, har sedan 1200-talet två korslagda nycklar i sitt vapen. Av den anledningen kallas också soldaterna i hans Schweiziska garde för ”nyckelsoldater”.
Nyckelögla, nyckelgrepp, se Nyckel.
Nyköpings gästabud. I Erikskrönikan, som skrevs ned på 1330-talet, berättas det om Nyköpings gästabud. Det var en dramatisk händelse i vår medeltidshistoria där en nyckel ansågs spela en avgörande roll. Scenen utspelade sig i Nyköpings hus 1317 och handlade om maktkamp, söndring, oförrätter, hämnd och grym död. Se vidare i webbokens artikel Nyköpings gästabud.

 

O

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Oljemålning. Ett enkelt och säkert sätt att behandla och skydda järn är oljemålning. Metoden har i vårt land använts sedan vasatid.
Ornament. Dekor, stiliserat prydnadsmönster som utnyttjar och understryker ett föremåls grundform. Vanl utfört i relief, inristat eller påmålat.
Osebergsskeppet. I början av 1900-talet hittades Osebergsskeppet i Vestfold i Norge och frilades av arkeologer. Skeppet var byggt under den första hälften av 800-talet. Ombord fanns bland mycket annat även låsta förvaringskistor med lås med fällbyglar.

 

P

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Patentlås, se Cylinderlås.
Permutationslås, ett kombinationslås för kassaskåp konstruerat av G Schnittzer, Stuttgart.
Petrusnyckel, kan vara en eller flera nycklar. Jesus utnämnde Petrus att vara ledare i hans ställe, något som klart framgår i Bibeln. Jag skall ge dig himmelrikets nycklar (Matt 17:1-8).  ”Nycklarna” symboliserar auktoritet (Jes 22:15-25, Upp 1:18). Sålunda medförde nycklarna auktoritet till påven. Kristus är det osynliga huvudet för kyrkan, påven är det synliga. Se webbokens artikel om Kyrknycklar.

Peters kamp med djävulen och de osaligas fördömelse. St Ethelwolds- Manuskripten, Winchester. British Museum, London. 900-talet.

Permutationslåset är ett kombinationslås för kassaskåp som uppfanns av G Schnittzer i Stuttgart. Låset öppnas genom att ringarna b c d e vrids så att haken i dessa kommer hamnar i samma linje som haket i ringen a och formar en viss kod. Därefter vrids ringen a åt höger för att öppna låset.

Permutationslås av G Snittzer, Stuttgart.

Pipa, nyckelns skaft, se Nyckel.
Polhemslås, se webbokens artikel om Christoffer Polhem.
Portklapp, portkläpp, portring, dragring. Vanl. ringformat handtag av järn eller metall avsett att antingen dra upp, eller att bulta en port eller dörr, med. Exempel på utomordentligt vackra portklappar finner man på portarna till många av landets medeltid kyrkor. Se även Dörring.
Protektorlås. En låssmed, amerikanen Alfred Charles Hobbs, uppfann det s k protectorlåset. Denne Hobb gjorde sig känd, genom att han under världsutställningen i London den 22 juli 1851 inför publik lyckades med bedriften att dyrka upp konkurrenten Jeremiah Chubbs detectorlås. Även en tysk låssmed och uppfinnare Theodor Kromer från Freiburg i Baden, konstruerade 1874 ett protektorlås. Det tillverkades enligt chubbprincipen med fler tillhållare men utan fjädrar. Se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.
Påviska nycklarna, se Petrusnyckel och webbokens artikel om Kyrknycklar.

 

Q

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

R

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Regel, se Lås.
Ribbor. Förstärkning av hänglåsens låshus med fastlödda smala band av järn.
Riffbesättning, se Besättningar.
Riksnyckel. Erik XIV:s Riksnyckel är en maktsymbol som ingår i de svenska riksregalierna. Den är tillverkad av den nederländske guldsmeden Peter Holtswiller i förgyllt silver. Nyckeln är väl anpassad till vasarenässansens stilkrav. Dess symboliska mening anses vara att "upplösa (upplåsa) och igensluta förvarandes dett gått ähr". Nyckeln väger 676 gram och är 43 cm lång. Förvaras i riksbanken.
Ringfjäder. Kraftig cirkel- ringformad fjäder vanl. i kistlås från 1500-1800-talet.

Ringfjäder i ett kistlås. Teckning förf.

 

S

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Scandinavian Padlock, se American lock.
Sifferlås. Se Kombinationslås.
Skjutbom, se Bom.
Skjutregel, se Regel.
Skjöldformade hänglås, ursprungligen konstlås med en två eller fyra byglar. De är dekorativa, stora och kraftiga, de kan väga mellan två och nära fem kilo. Låshusen är plana och utfördes vid arbetsbänken där de filades noga, polerades och blåanlöptes. Bygeln eller byglarna låses av en fjäderbelastad regel som påverkades av en vridnyckel. Nyckelhålen är i vissa fall dolda med klaffar. De tidigaste låsen importerades från Tyskland under vasarenässansen eller framställdes här hemma av klensmeder som var utbildade där. Se webbokens artikel Historia kring hänglås.

Exempel på skjöldformade hänglås utveckling. Teckningar förf.

Skruvlås. En typ av hänglås med spärrfjädrar och en skruvmekanism som pressar samman fjädrarna. Se webbokens artikel Historia kring hänglås.
Skråväsen. Låssmedernas liv och arbete reglerades av de skråordningar som sedan medeltiden stadgades av myndigheterna. Först ingick de i smedernas och senare i klensmedernas skråorganisation. Skråordningen bestämde bland annat att låssmederna skulle etablera sig i städerna, där de visserligen slapp konkurrens, men där prissättning av deras arbeten gjordes av borgmästare och råd. Beställda arbeten skulle dessutom vara färdiga på utsatt tid.
Skråkista, skrålåda, förvaringsplats för skråämbetets handlingar och ceremonikärl.

Skråkista. Stockholms smedsämbetes låda, daterad 1737 och tillverkad av slottssmeden Daniel Hamm. Låsreglarna, som framgår av bilden, manövrerades av tre nycklar från lockets översida. Originalbild i förf. ägo.

Slottssmeder, de låssmeder som verkade vid de kungliga eller adliga slotten. De var särskilt inbjudna på grund av sin överlägsna skicklighet och fina formkänsla. De stod utanför skråväsendets förordningar och var befriade från att tas ut i krigstjänst. 
Smällelås. Från vasarenässansen mycket vanliga självlåsande lås för dörrar, garderober och skåp. De kan ha en eller flera reglar som trycks framåt av en fjäder och är snedfasade. Namnet beror på egenskapen att smälla igen som moderna dörrlås. 

Smällelås ur Raine Borgs samling. Foto Niklas Woermann.

Spärranordning, se Lås
Stadsnyckel. Stadens nycklar till stadens portar var symboler för invånarnas självbestämmanderätt.

Stockholms stads nyckel.

Stjärnsund. Christoffer Polhems fabriksanläggningar uppfördes på platsen för en nedlagd hytta och hammarsmedja. Namnet på platsen ändrades till Stjernsund efter Gabriel Stierncrona och platsen Sund. Verket kom i praktiken att fungera som Polhems experimentverkstad och gav knappast någon större vinst. Se webbokens artikel om Christoffer Polhem.
Stiftcylinderlås, se Cylinderlås.
Stocklås, placerades på dörrens insida. Det bestod av en regel av järn inbyggd i en urholkad hålighet i en stock (därav namnet) eller ett kraftigt stycke lövträ. Inbyggnaden är vanligen täckt med en tunn järnplåt. Se webbokens artikel Lås av trä och järn.
Styrialås, säkerhetslås med tandad, tunn hopfällbar nyckel.
Styrstift, se Nyckel.
Stångjärn. Järn som framställts ur en masugn (tackjärn) och färskats, dvs omsmältes vid stångjärnshamrar för att reducera kolhalten. Stångjärn smiddes och utsträcktes på en rad olika platser i landet, stämplades och såldes direkt till smederna eller exporterades.
Stångjärnshammare. Mekaniska smideshammare för i första hand framställning av stångjärn och som drevs med vattenkraft. Se Stångjärn.
Stål. Stål benämndes allt järn, som legerat med kol, kunde härdas.
Stöld-straff. Under medeltiden var böter det dominerande straffet för stöld, ett straff som dock inte ansågs vara vanärande. Det var däremot prygel eller att genom avhuggning mista ett eller båda öronen eller en hand samt dödsstraff genom hängning. Redan att mista ett eller båda öronen var ett för alltid väl synligt straff. I dalalagens tjuvnadsbalk går gränsen för snatteri vid ett öre med tre marker i bot (böter med eller utan lagsökning) och om någon själ en halv mark är boten på 40 mark. Se webbokens artikel Stöld och straff.
Säkerhetslås, se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.

 

T

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Tackjärn. Det kolrika järn som främställdes i masugnar. Se Stångjärn.
Tappar, lösa låsande delar (stift) i lås av trä.
Tauschering. En (sällan använd) metod för dekorering av en yta av järn med användande av ädla metaller, som hamras fast vid det uppruggade underlaget.
Tempellås, dörrlås i form av en bom (regel) placerad i gejdrar på insidan av dörren. Regeln manövrerades till öppet läge med hjälp av en väldig vinkelböjd nyckel i metall genom ett hål i dörren. Låste gjorde man med hjälp av ett smalt rep eller läderband som drog in bommen i gejdern i dörrkarmen. Se vidare i webbokens artikel om Lås av trä och järn.

Grekisk kvinna med en vinkelböjd bronsnyckel. Teckning förf.

Tidlås, se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv. 
Tillhållare, se webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv. 
Tillhållarlås, har ett antal rörliga spärrar (tillhållare), som till formen svarar mot axet på rätt nyckel. När nyckeln vrids förskjuter axet låskolven och lyfter samtidigt tillhållarna till sådan nivå att tillhållarkanalen friläggs. Se vidare i webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv. 
Trepass. Bågformade arkitekturelement i gotisk byggnadskonst.
Triangulärt hänglås, se webbokens artikel om Historia kring hänglås.
Tryckfjäder, trycker mot en låsregel för att hålla den i låst läge.
Trälås, Se webbokens artikel om Lås av trä och järn.

 

U

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ

V

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Vexirer. Används i samband med kombinationslås för att vilseleda obehörigas försök att öppna låset. Kan bestå av knappar eller reglar som förinställts innan låsets ringar kan röras.
Villa, spärr se Lås.
Vred, trycke, låshandtag.
Vridlås. Ett fast monterat låshus med en skjutbar regel. Låset placerades på dörrens insida och manövrerades med en nyckel från utsidan.
Vridnyckel, se nyckel.
Vällning, se Hetsning.
Värnamo. Fynd av S-axnycklar är koncentrerade till gravfält inne i centrala Värnamo och i dess omgivning. Samtliga skjutnycklar med S-ax är tillverkade av järn. I Statens Historiska Museums samlingar finns åtta vikingatida nycklar med ett gemensamt utseende, alla från arkeologiska undersökningar i Värnamotrakten i Jönköpings län. Se vidare webbokens artikel Vikingatida nycklar.

Vikingatida nyckel från Värnamo. Teckning förf.

W

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

 

X

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

 

Y

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Yalelås, cylinderlås, (tidigare Patentlås) som uppfanns på 1840-talet i USA av Linus Yale Sr (1797-1857). Precis som i Christoffer Polhems hänglås består cylinderlåset av fasta och rörliga spärranordningar. Man anser dock, att han inte hämtade låsprincipen från ett Scandinavian Padlock, som ju tillverkades i USA, utan från ett egyptiskt fallregellås av trä adderade något av tekniken från ett Bramahlås och skapade på så sätt en hel familj av komplexa lås. Cylinderlåset förbättrades av hans son Linus Yale Jr (1821-68). Låset är fortfarande med åtskilliga modifikationer en av våra vanligaste låstyper i bl a dörrar, portar och hänglås. Cylinderlås tillverkades i vårt land från början av 1880-talet. Låsprincipen är enkel, den går i stort ut på att frigöra en inre cylinder från en yttre så att den inre kan vridas kring sin axel. För att låset skall kunna öppnas krävs att en rad fjäderbelastade, delade spärrstift (tillhållare) kommer i nivå med de slipade urtagen i nyckelns sida. Nyckeln är liten, tunn och lätt att ha med sig i fickan eller i ett nyckelfodral. Säkerheten i låset har ökat från de ursprungliga fyra spärrstiften till dagens sju.

Yale cylinderlås, 1880-talet.	Cylinderlås, tillverkat av Låsbolaget, ca 1945

Nyckel till ASSA Twin Combi cylinderlås 2007.

 

Z

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

 

Å

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

 

Ä

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Äppellås, kullås. Hänglås med sfärisk låskista och bygel. Se webbokens Historia kring hänglås.

Kullås. Teckning förf.

 

Ö

     ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ