Arvet från Rom
Hänglås är en romersk uppfinning från ca 200 e Kr som snabbt spreds inom imperiet. Men också utanför, otaliga handelskaravaner passerade genom Persien. Bland andra den mer än tvåtusentvåhundra år gamla öst-västliga karavanvägen, som av den tyske geografiprofessorn Ferdinand von Richthofen i slutet av 1800-talet benämndes Sidenvägen. Den blev i konkurrens med sjövägen, den viktigaste länken för kulturella kontakter mellan olika folkgrupper utefter vägen mellan Europa och Asien. Vägen gick mellan östra delen av Medelhavet via Bagdad, Hamadan, Kashi (Kashgar), Minghoshan (Dunhuang) och Xi´an (Changáng) i Kina. Men det fanns även andra gamla handelsvägar norrifrån och i kontakt med Sidenvägen som grenade av sig i Persien och fortsatte också öster ut mot de indiska staterna och vidare.
Persiens geografiska läge halvvägs mellan Europa och Indien och Kina gjorde att landet tidigt kunde ta del av handel och tekniska nyheter västerifrån. De tidigaste hänglåsen tillverkades således under senare delen av den Sassanidiska kulturepoken (224 – 637 e Kr).
Ett urgammalt hantverk
Bronsframställning i Persien har urgamla anor, i bergiga Luristan, i väster nära Irak, utfördes kopparsmide redan 6000 f Kr. Stor tillgång på bränsle från skogarna samt nära och rika tillgångar på kopparmalm skapade gynnsamma förutsättningar för metallproduktion. Man funnit spår av gjutning av koppar från ca 4 000 f Kr. Genom de kulturer som följde levde kunskapen om hantering av koppar och brons vidare.
Enligt Iransk folktro skyddar låsens speciella krafter mot det onda och illvilliga makter.
Människor har alltid prioriterat hänglås även som dörrlås före de fast monterade låsen och en stor del av låsen är tillverkade i brons.
Hänglås tillverkades i enlighet med de gamla hantverkstraditionerna ända in på 1900-talet. Efter smidet eller gjutningen återstod ytbehandling med att fil, slipa och polera, eventuellt gravera med graverjärn och skapa en reliefeffekt. För att ytterligare åstadkomma de dekorativa effekter de eftersträvade användes gravering, skrodering med puns eller mejsel. Det finns även exempel på tauscherade lås. Där hamras in mässing, silver eller guld och värms för att fästa i underlaget. En viss uppdelning fanns också när det gällde utförandet, en låssmed kunde samarbeta med en bronsgjutare för gjutningen av delar av låsen.
Låssmeder höll till i städerna, där hade man den bästa avsättningen. Traditionellt sålde låssmederna sina alster i basarer och i många fall tillverkade de sina lås där eller i närheten. Efterhand, som billiga inhemska och importerade maskingjorda lås började konkurrera och tog över marknaden, blev de gamla låsen omoderna tillsammans med det gamla hantverket.
Dekor
Benägenheten att ge djurform åt hänglås har Iran-Persien, Indien, Nepal och Kina gemensamt och kan följas långt tillbaka före vår tidräkning. Det var framför allt djur med långa svansar som lämpade sig väl som ringbyglar, lejon, häst, råtta och skorpion i kombination med spärrfjädermekanism. Iranierna utvecklade en egen stor formvariation av djurbilder med ibland leklystna lösningar.
Redan sassaniderna dekorerade sin konst och sina vardagsföremål i såväl textil, sten, keramik som metall. Hos dem finner vi fantasifullt avbildade sagomonster, bevingade hästar, elefanter, hjortar, kameler, lejon, får, getter, fåglar tillsammans med mångskiftande växtmotiv där blommor utgör viktiga inslag.
Detta gällde även hänglåsen ända in på 1900-talet. Även lås med djurframställningar pryddes. Det finns regionala skillnader, det gäller till exempel de vackert formade hänglåsen från Isfahan. Också den persisk-islamiska arkitekturen har påverkat hänglåsens dekor.
Teknik
De tekniska grunderna för tillverkning av hänglås kom från väster, från romarna, via handelsförbindelserna med Bysans. Det romerska imperiet hade en jämbördig motsvarighet i den sassanidiska motsvarigheten. Mellan båda skedde ett utbyte av influenser. Från Persien kom kunskapen om hänglås att sprida sig vidare österut mot övriga delar av Asien. Senare fick man även impulser via handeln med andra västeuropeiska handelscentra.
De två tidigaste och vanligaste låsmekanismerna är spärrfjädrar och skruvlås. Till det kom senare även vridlås.