I polhemslåset ingår ett antal delar tillverkade av stålplåt från det egna valsverket och smidda detaljer. Låset består av låshus, låsplåtar, låsstift, bygel med stoppbricka och nyckel.
I låshuset finns ett antal på varandra lagda plåtskivor. Varannan går att vrida och varannan är fast. I låshusets mitt bildar de ett rektangulärt hål för nyckeln. De skivor som är rörliga har i ytterkanten två diametralt placerade urtag för bygelns båda skänklar. Nyckeln, med tappar och urtag, införs underifrån och kan endast tas ur i låst läge. Genom att vrida nyckeln ändras lägena för de rörliga skivorna till låst läge och bygelns skänklar kan inte dras ut. Genom att förändra hak och antalet skivor kan man skapa ett stort antal kombinationsmöjligheter.
Bygel
Bygeln har två olika långa tandade skänklar. Bygeln smiddes av stål och filades slät och de olika hacken på skänklarna filades ur. Nummer och fabrikat präglades på samma sida av bygeln. Efter det att bygeln fått sin plats i låshuset sattes stoppbrickan på plats i spetsen på den längre skänkeln, värmdes och smiddes fast.
Variant 1: Nummer och fabrikat saknas.
Variant 2: Efter 1850-talet försvann ”svansen” på en del polhemslås och ersattes av en gångjärnsled - som i våra dagars hänglås.
Variant 3: Efter 1850 nummerstämplades vissa lås i låshusets botten.
Låsplåtar
Stålplåten formades i ett valsverk och låsplåtarna stansades i en maskin enligt ett förutbestämt mönster som motsvarade nyckelaxets hak och med ett rektangulärt hål i mitten.
Över- och underplåtar
Över- och underplåtar valsades och stansades i en maskin. I centrum av överplåten stansades ett hål för ett styrstift (motsvarar det borrade hålet i nyckelns underkant) som nitades fast.
Variant: Styrstift saknas.
Låshus
Ämnet valsades till en tunn plåt, 0,8 mm, men något tjockare för de två minsta låstyperna (1 mm). De olika försänkningarna formades sedan i varmt tillstånd. Därefter sveptes den varma plåten kring ett rundjärn och skarven hetsades (värmdes) eller löddes ihop.
Variant 1: Skarvarna kan uppträda på olika ställen utefter låshusets sida.
Variant 2: När låsen fick en gångjärnsled, nitades plåten fast med den och skarven blev öppen.
Variant 3: Under senare hälften av 1800-talet framställdes en ny typ av låshus för ”Scandinavian Padlocks”.
Hopsättning
Låshusets undre kant bockades inåt hela vägen runt om och låsplåtarna las in i låshuset mellan över- och underplåten och den övre kanten bockades på samma sätt och hamrades fast.
Variant: Låshusets överplåt hetsades fast, varför endast låshusets underkant bockades in över undre plåten.
 |
| Nyckel till polhemslås, andra hälften av 1700-talet. Foto förf. |
Nyckeln
Dessa märkliga nycklar smiddes i ett stycke och filades. Hacken i nyckelns ”ax” filades ur och hål borrades i pipans underkant för låsets styrstift. Även i greppets överkant gjordes hål.
Varianter: De äldsta nycklarnas grepp är päronformade. I början på 1800-talet ändrades formen, de gjordes helt runda för att senare bli ovala. Från 1800-talets mitt tillverkades de av gjutjärn, mässing eller en kombination av järn och mässing. Även hejarsmide förekommer. Greppen fick nya former, varvid i vissa fall även hål för styrstift försvann.
 |
| Nyckel till ett polhemslås, början av 1800-talet. Foto förf. |
 |
| Nycklar till polhemslås Senare hälften av 1800-talet |
Polhems andra hänglås
Polhemslåsen utvecklades under andra hälften av 1800-taet och fick låshus med ledad bygel, nya nyckeltyper, cylinder och nya former.
I slutet av 1800-talet började amerikanen Linus Yale tillverka hänglås med polhemslås som förebild, de s k Scandinavian padlock eller American lock. Dessa saknar dock den klassiska "svansen". Nycklarna har samma typ av ax som polhemslåsen eller olika egna varianter.
 |
| Nycklar Till polhemslås början av 1900-talet. Foto förf. |
 |
| Polhemslås, början av 1900-talet. Foto förf. |
Konkurrens
I en varukatalog från 1904, Köpmannens rådgifvare, finner man att polhemslås ännu tillverkas och säljs vid denna tid.
Stjernsunds bruk var inte den enda plats i Sverige där polhemslås tillverkades. Uppfinningen kopierades och från slutet på 1700-talet framställdes liknande hänglås på olika håll i landet, de flesta i Eskilstuna
 |
| Polhemslås av Adolf Ståhl, Eskilstuna. Det största är 15 cm högt och 6 cm brett, Det lilla (av mässing) är 3,8 cm högt och 5,5 cm brett. Foto förf. |
Låssmederna i Eskilstuna försåg låsen med sina namn. Det var Backlund, M Edlund, P Eklund, John Hedlund, Hellberg, A Jäderlund, Adolf Ståhl, Lars Ström, J P Häggvall, Joh Wahlén och E Otto Grytzell.
I Jönköping tillverkades de av en låssmed vid namn Malmsten.
 |
| Christopher Polhems namnteckning från ett egenhändigt skrivet brev 1718 (Riksarkivet). |