Susanna och Harald Stockheden

Harald Stockheden (1924-1996) var kemist och tidigare anställd på Swedish Match i Jönköping. Han gifte sig 1971 med Susanna, dotter till John Lund och de bosatte sig i Susegård, en jugendvilla i Horstorp, ca en kilometer öster om fabriken. Susanna gick i privatskola i Jönköping som följdes av kommunal flickskola och Per Brahegymnasiet. Även hon arbetade en tid på Swedish Match i Jönköping.


Harald Stockheden. Foto Göran Nel 1983.
Harald Stockheden. Foto Göran Nel 1983.

 

Företaget under Harald Stockhedens ledning 

Efter det att Swedish Match lade ned verksamheten i Jönköping 1975 blev Harald den som kunde ta över nyckeltillverkningen och ledde den från 1976 med sex anställda. Samma år, 1976, på skärtorsdagen drabbades den äldsta delen av fabriken av en häftig brand. Byggnader, maskiner och inredning var dock försäkrade och kunde återställas.

Efter branden 1976. Foto Göran Nel .
Efter branden 1976. Foto Göran Nel .

 

1981 års produktkatalog blev den sista. Den försågs med brunfärgat omslag och liksom den från 1933, försedd med offsettryck på lösblad av blankt papper. De flesta modeller från den tidigare katalogen fanns ännu med men en viss modernisering av många av nyckelämnenas form hade skett. Så hade till exempel nyckelämnen för kassaskåp och kassaskrin även försetts med dubbelax.

1984 hade fabriken fyra anställda och tillverkade ca 200 000 nycklar. Årsomsättningen var då ca 500 000 kr.

Nedläggningen

Harald och Susanna Stockheden blev de sista ägarna till nyckelfabriken. Harald som var ansvarig för verksamheten lade 1989 ned arbetet av åldersskäl.

Samma år köptes Aledal av grossistföretaget Prodib AB. Köpet omfattade maskiner, verktyg samt rätten till namnet Aledals Nyckelfabrik. Prodib stängde fabriken med omedelbar verkan. Maskinerna såldes och vissa verktyg skickades till en fabrik, Silca, i Italien. 

Anläggningen såldes sedan vidare till Jan och Berit Graab och industribyggnaderna revs av de nya ägarna året efter. Det enda hus som återstår i dag är villorna, kraftstationen och ett par små förrådsbyggnader utefter ån.

Som ett minnesmärke över företagets hundratjugoåriga verksamhet har man lämnat kvar en av de för företaget betydelsefullaste maskinerna, en ”hejare” med en hammare på 500 kilo. Den står ensam på platsen för den gamla fabriksbyggnaden.

Aledal på Tekniska museet

Tekniska museet i Stockholm arrangerade 1974 en skärmutställning kring tillverkningen i Aledal. Där visades Bankeryds Fotoklubbs bilder från fabrikens exteriörer och interiörer. Framför allt handlade utställningen om personalen, deras arbetsplatser och maskiner. På utställningen visades också exempel på nycklar, nyckelämnen, nycklar i olika tillverkningsstadier, vapen, kataloger. En del av materialet blev kvar på museet som gåva.

Tack

Ett väl förtjänt tack till Susanna Stockheden som kunnigt och bredvilligt svarat på mina frågor och som lät mig få ta del av familjens privata handlingar, foton och företagets arkiv.

Referenser

Intervjuer med Susanna Stockheden, 2006-2007.

Hellberg, Knut, Järnet och smedernas Eskilstuna, del 2. Eskilstuna 1938.

Olsson, Sven-Olof, Husqvarna arbetare 1850-1900. Jönköping 1983.

Schnell, Ivar, Eskilstuna. En svensk industristad med anor. Eskilstuna 1939.

Kvar står en ensam hejarhammare på den tomma fabrikstomten. Foto förf.
Kvar står en ensam hejarhammare på den tomma fabrikstomten. Foto förf.