Det är kanske inte så överraskande att de första avbildningarna av lås och nycklar kan sökas i våra medeltidskyrkor. St Petrus med en eller två nycklar finns från 400-talet avbildade i många olika kristna sammanhang här hemma och övriga Europa. Man finner dem på målningar, reliefer, dopfuntar och skulpturer etc.
St Petrus anses vara himlaportens väktare och nyckeln eller nycklarna hans attribut. Hans efterföljare på den Heliga stolen, påven, har sedan 1200-talet två korslagda nycklar i sitt vapen.
På flera dopfuntar i medeltida kyrkor i Västergötland, i Skalunda och Högstena m fl, visas hur Kristus ger himmelrikets nyckel åt Petrus. Här bidrar den romanska formen av nyckeln till dateringen av kyrkorna som byggdes under 1100-talet.
 |
| Portalrelief på Martebo kyrka, Gotland. Foto förf. |
Låstypen ingår i portomfattningarnas kalkstensdekor i Martebo och Gammelgarns medeltidskyrkor på Gotland, som är utförda av den anonyme stenhuggaren ”Egypticus” verkstad på 1300-talet. I Martebo har stenhuggaren realistiskt skildrat Djävulen tillfälligtvis fjättrad och desarmerad med hjälp av ett rep virat kring benen som är fastlåst med det avbildade hänglåset.
 |
| Rekonstruktion av hänglåset på portreliefen på Martebo kyrka, Gotland. Teckning av förf. |
Rörformat hänglås av ”järn” med bågformad svängbygel som låses med spärrfjädrar. Låset har fem förstärkningar runt manteln och en som skyddar den längsgående skarven undertill. Låsdelen med spärrfjädrarna är kopplad till en kedja.
 |
| Lunds domkyrkas krypta. Foto förf. |
Den tyske arkitekten och skulptören Adam van Düren var verksam i Sverige och Danmark 1487 - 1532. I början av 1500-talet avbildade han ett hänglås på den västra av de fyra väggarna till ett brunnskar i kryptan i Lunds domkyrka.