I Eksjöortens kyrkor i bild och text tryckt i Eksjö 1895 kan man läsa om ett hemlighetsfullt och kusligt dörrlås i Höreda kyrkas gravkor.
”Strax söder om kyrkans östra korsarm finnes ett fyrkantigt grafkor, antagligen från senare hälften af 1700-talet, och hvari en del medlemmar af adliga släkten Duse till Thorsjö ligger begrafda. Med denna de dödas hvilostad äro många mer eller mindre hemska spökhistorier förknippade. Det märkligaste med denna grift är enligt gamla sägner att dörren till densamma aldrig förblifver stängd utan ständigt står på glänt.
Alla gjorda stängningsförsök sägas varit fruktlösa. Efter att upprepade gånger hafva låst och kastat in nyckeln, som det heter, lär man äfven tillgripit den kraftåtgärden att – enligt förut fattadt stämmobeslut – med väldiga spikar tillsluta den hemlighetsfulla dörren, men naturligtvis med samma fatala resultat som förut: hon stod nästa dag åter halföppen.
Anledningen till den hemlighetsfulla oron i den lilla grafkammaren förklarar sägnen sålunda, att någon medlem af ofvannämnda familj saknas; dörren kan icke stängas så länge icke denne medlem kommit på sin rätta plats”.
Litteratur
Bengt af Klintberg och Finn Zetterholm, Svensk folkpoesi i urval, Stockholm 1984.
Eksjöortens kyrkor i bild och text, Eksjö 1895.
Tillhagen, Carl-Herman, Barnet i folktron. Falköping 1983.
Wikman, K Rob V, Svenska skrock och signerier samlade av Leonard Fredrik Rääf. Stockholm 1957.
Erland Ehnmark och Jan–Öjvind Swahn, Världens bästa myter och sagor i urval, Oslo/Gjövik 1992.
 |
| Tidigmedeltida dörrnyckel. Foto förf. |