Låsbara kistor

I vårt land förekommer en rad olika typer och konstruktioner av kistor och skrin utförda i trä. Gränsen för vad som är kista och skrin är något svävande.

Enligt Norstedts svenska uppslagsbok (1990) är en kista en större, lådliknande förvaringsmöbel med lock, av äldre typ, numera mest som prydnad. Ett skrin är en (låsbar) mindre, välgjord låda med lock för förvaring av en viss typ av föremål.

Vikingatida kistor och skrin

I början av 1900-talet hittades Osebergsskeppet i Vestfold i Norge och frilades av arkeologer. Skeppet var byggt under den första hälften av 800-talet. Ombord fanns bland mycket annat även förvaringskistor. Kistor användes allmänt av vikingaskeppens besättningar som rodde sittande på sina skeppskistor.

Vid plöjning 1936 på Mästermyr på Gotland hittades en verktygskista av trä. Kistan är 90 cm lång och 24 cm hög och i och runt om den fann man mer två hundra föremål av järn. I det här sammanhanget är det intressant att konstatera att där fanns smedsverktyg samt två stora nycklar, låsdetaljer, låsbeslag och tre små hänglås.

För hundra år sedan fann arkeologer några vikingatida nycklar Värnamotrakten i Jönköpings län. Nycklarna var av järn och hade ett gemensamt utseende. Eftersom låsdelar saknades i sammanhanget har författaren gjort en rekonstruktion av kista med låsbart lock, allt i trä.

Rekonstruktion av en vikingatida kista. Foto förf.

Skjutlåsnyckel från Lanna socken, Jönköpings län. Teckning av förf.

Kistan är försedd med ett skjutlås. Nyckeln har som uppgift att lyfta och flytta en låsregel av trä åt sidan, åt ena eller andra hållet, till öppet eller stängt läge. Nycklarna förekommer bara i två storlekar, en större för kistor och dörrar (ca 18 cm lång) och en mindre för kistor och skrin (ca 11 cm). Skaften är smala med en liten ögla upptill för kedja eller band och har nedtill det karaktäristiska S-axet.

Dess tekniska utformning är enkel och bygger på tidigare låsprinciper, som utvecklades på annat håll i Europa av romare och kelter.

Skjutlås i ett vikingatida kista (med nyckel). Rekonstruktion och foto förf.

En låsregel av trä löper horisontellt i dubbla byglar av trä eller metall på kistans insida. En motsvarande bygel finns fastsatt i framkanten av kistans lock. Med nyckeln når man låsregeln genom en slits i kistans framsida och sedan axet passats in i ett urtag på regeln kan man lätt flytta denna i sidled för att låsa fast eller frigöra lockets bygel.

Skjutlås i ett vikingatidakista (med nyckelhål). Rekonstruktion och foto förf.

Ytterligare några prov på låsanordningar för vikingatida kistor.


Nyckeln trycker in fjädern och flyttar regeln. Teckning förf.	Nyckelns klor trycker in fjädern och flyttar regeln. Teckning förf.


Nyckeln pressar samman fjädrarna och regeln kan skjutas åt sidan och frigör märlan. Teckning förf.	Sidovy av låset. Teckning förf.


Hasp och märla av brons med hopspunna bronstrådar. Teckning förf.	Vikingatida kista med haspar och märlor. Teckning förf.

Stockkistor

På Historiska museet i Stockholm finns en kista utförd av en trästock som urholkats och försetts med lock. Den kommer från Övergrans kyrka i Håbo härad i Uppland där den fungerade som penningkista. Kistan är i hela sin längd klädd med vertikala smidda järnband som är fastnitade runt om. Så även locket som är försett med fyra haspar av järn, var och en fäst i lockets band med gångjärn. I den andra ändan av haspen finns hål för den märla som är fastgjord i kistan. Låsning sker, som bilden nedan visar, med hänglås vars bygel träs genom märlan. Kistor av urholkade trädstammar användes från 1100-talet under hela medeltiden och locken låstes med hänglås.

Järnklädd stockkista från Övergrans kyrka i Uppland. Statens historiska museum i Stockholm. Foto förf.

Stolpkistor

Stolpkistorna är vanligare än stockkistorna. De är uppbyggda med hjälp av stolpar i varje hörn som även fungerar som ben. Det är en gammal möbelidé från de klassiska kulturerna som kom med missionen till hos oss på 1100-talet. Stolpkistorna är ofta dekorerade med sniderier. Locken säkrades med hasp, märla och hänglås eller överfallslås. Dekor var ibland utförd med karvsnitt.

Vacker järnbeslagen kista från Voxtorps kyrka i Småland, ca 1200, byggd på det vikingatida sättet. Den är avsedd att låsas med tre hänglås.
Bilden: Kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. Hans Hildebrand, 1907. Numera finns kistan tillsammans med två liknande från samma landskap i Statens historisk museum i Stockholm.

Rotekista i stolpteknik från Västergötland.
Bilden: Evald Hansen. Hans Hildebrands Sveriges medeltid. Kulturhistorisk skildring 1-3. 1879-1903.

Gotiken

De lock som förekommer är plana, mansardtak- och sadeltakformade.

Gotisk kista med plant lock och överfallslås.Foto förf

Gotiskt överfallslås, dubbelt. Nyckelhålen bevakas av två möss och en drake. Dictionnaire du Mobilier Francais. E E Viollet-le-Duc, 1809


Gaveln till en medeltida kista med sadeltakslock. Teckning förf.	Gaveln till en medeltida kista med mansardtakslock. Teckning förf.

Vasarenässansens kistor

Under 1500-talet ersätts de timrade kistorna av de snickrade. Olika typer av fogar och trämaterial gav kistorna ett nytt utseende. Från den här tiden började man sinka fogarna, dvs sammanfoga sidorna med tappar formade som laxstjärtar (laxning) samt använda välvda lock. Samtidigt byggdes många höga äldre kistor om, moderniserades, till skåp.

Kistorna fick sina platser i bostadsrummen, kistkammare eller vindsutrymmen. På många håll fanns speciella bodar för förvaringskistor.

De nya möbelkistorna utrustas även med nya typer av lås. De kommer från Sydtyskland i form av färdiga lås eller tillverkas av inbjudna låssmeder.

Kistsnickare på 1500-talet

Den heliga familjen. Uppbrottet till Egypten. Kistan var en naturlig del av hemmets inredning.
Bilden: Niels Hemmingsens postilla 1576.

Kistlås av sydtysk typ tillverkat i mitten av 1500-talet.
Foto Pierre Rosberg, Kalmar läns museum.


Kistlås med ringfjäder. Teckning förf.	Kistlås med enkel fjäder. Teckning förf.

Barocken, upplysningstiden och 1800-talet

Landsvägar

Med utvecklingen av transportväsendet under 1600-talet med bl a postdiligenser uppstod ett behov av en för fordonet och resans längd och ändamål anpassad resekista, (färdkista) eller koffert.

Diligens på 1600-talet.
Bilden: E Dahlberg, Suecia antiqua.

Resekista från 1600-talet. Låset är placerat i kistans gavel.
Bilden: Troels-Lund, Dagligt liv i Norden, 1945.

Till sjöss

Den ökande handelssjöfarten från 1600-talet med resorna till Nya Sverige vid Delawerefloden i USA, till Kanton i Kina (från 1731) medförde årslånga resor med ökande krav på besättningarnas komfort. I sjömanskistan medförde såväl befäl som besättning sina personliga tillhörigheter väl skyddade. Läkemedel och mediciner medfördes i en speciellt inredd kista.

Sjömanskista i Göteborgs Sjöfartsmuseum. Foto förf.

Medicinkista i Göteborgs Sjöfartsmuseum. Foto förf.

I hemmen

Under 1700-talet utsmyckades kistorna med målning rokoko blomstermåleri, kurbizmålade drickamålning, marmorering, mazurering

Brudkistor med monogram och datering. Brudens kista eller skrin var inte bara en låda att packa utstyrseln i utan ofta målad, snidad och ibland även målad praktmöbel, att pryda en vägg i storstugan. I förmögnare sammanhang kunde det handla om flera kistor.

På samma sätt som skåp och andra möbler började snickarna förse kistorna med fötter, klotformade eller fyrsidiga.

I allmogens kistor användes kistlås med ringfjäder infälld i eller placerad på insidan vid kistans överkant med motsvarande pilformade hake fäst i locket.
Som kistlås användes även tillhållarlås i locket på järn-stål kistor eller kistans framkant.

1800-talets kistlås

Under slutet av 1800-talet flyttades kistorna ut i bodarna. De stora snickrade och målade väggskåpen och garderober var mycket bekvämare att använda. De gamla kistorna blev av under1900-talet av olika skäl efterfrågade på nytt och flyttades in igen. Dekorativa allmogemöbler har sedan dess varit en mode- eller trendfråga.

Utvandrarna som under andra hälften av 1800-talet lämnade landet packade sina tillhörigheter i stadiga träkistor och gömde nycklarna i sina kläder.

Exempel på 1900-talskoffertar med en överfallsbygel.


Koffertlås. Foto förf	Koffert, tillverkad av aluminium. Foto förf.

Koffert,tillverkad av trä med förstärkningar av järnplåt och förmässingad järnplåt. Foto förf.

Skråämbetenas kistor

Den stora ”välkomnan” i silver hade sin plats i skrålådan, ämbetets låda, som var förvaringsplats för skråämbetets handlingar och ceremonikärl.

Stockholms smedämbetes låda. Bilden i förf. ägo.

Kassakistor av järn

De äldsta bevarade kassakistorna är tidigmedeltida och tillverkade av trä, ek eller furu och försedda med starka järnbeslag. Kistan från Voxtorp (se ovan) är en kassakista och samtidigt ett enastående exempel på romanskt konstsmide.

Kyrkornas kassakistor och offerkistor var vanligtvis också järnbeslagna dock utan att vara dekorerade. Ett exempel på en sådan järnbeslagen kista finns i Övergrans kyrka i Uppland (se ovan).

Under senmedeltid övergick man till att tillverka kistorna helt i järn, med eller utan förstärkningar av bandjärn. Speciellt högklassiga kassaskrin och kassakistor tillverkades i Sydtyskland men även i Frankrike. De kunde förses med ornament, ciseleringar, etsningar, förgyllningar, mässingdetaljer etc. Låsanordningarna fanns inlagda i locken med ett stort antal reglar som i fyra riktningar öppnades och stängdes med en enda nyckel. Utöver lockets lås kunde kistan skyddas med utanpåliggande lås med överfall eller med krampor för låsning med kraftiga hänglås. Järnbeslaga kassakistor av trä används dock fortsättningsvis parallellt inte minst i kyrkorns sakristior. Låsning av kistorna med enbart hänglås förekommer också.

Kassakista för kollekt i St Maria kyrka i Lübeck, Tyskland. 1500-tal med två hänglås från samma tid samt låsreglar inbyggda i locket som styrdes med nyckeln från fronten. Foto förf.

Kassakistor av järn gav inget skydd åt värdepapper, sedlar och dylikt när de upphettade vid en brand. Det uppstod därför ett akut behov av att försöka finna ett rum som var både brand- och dyrkfritt.

Mer om säker förvaring av värdeföremål finns att läsa i webbokens artikel Kassaskåp och kassavalv.