Stocklås hörde till de dörrlås som kom i bruk på de första kyrkornas portar. Låsen utgörs av smidda delar placerade i en avlång låskista av trä. I de tidigaste och enklaste stocklåsen flyttades en fjäderbelastad järnregel till öppet eller stängt läge med hjälp av nyckeln. Under 1600-talet ersattes många av dessa lås med fällbomslås av järn.
 |
| Medeltida stocklås med kyrknyckel. Teckning av förf. |
Porten – en vaktad gräns
Portar symboliserar oftast inte endast ingången utan också det förborgade rummet bakom och den hemlighetsfulla makt som regerar där. Porten en gräns, man öppnar den, stänger den, knackar på, reglar eller låser den. Dörren är den mest betydelsebärande delen av ett hus. I de gamla kulturerna vaktades portarna av lejon, drakar, tjurar, hundar eller fabeldjur. De båda portarna till den fornegyptiska guden Osiris hus vaktades av två gudinnor och bara de släpptes in som kunde nämna dem vid namn.
I Babylonien på 600-talet f Kr ansåg man att landets huvudgud Marduk var den som ansvarade för nyckeln till himmelens port.
Den romerske guden Janus hade som bekant två ansikten och var symbol för in- och utgång. Han var väktaren av alla portar i det gamla Rom. Han bar de nycklar som ägde kraft att öppna och låsa. Alla portar var vigda åt honom i tron att inledningen till varje handling kunde liknas vid att gå genom en port. Som beskyddare av husets ingångar var Janus attribut en portvaktstav och nyckel. Han hade också makten att stänga det gamla året och öppna det nya.
 |
| Janushuvud enligt Svenskt Tenn, 1920-tal. Teckning av förf. |
Domaren Simson, vars väldiga styrka var förenat med hans hår, överlistade de som låg och väntade på att döda honom vid Gazas stadsport. Han ryckte loss stadsportens dörrposter och låsbom och bar alltihop till berget nära Hebron, (Domarboken16:1).
 |
| Påven Urban VI (1378-1389) erhåller nycklarna till sitt ämbete av St Petrus. Foto av förf. |
På samma sätt som portarna i det gamla Rom bevakades av Janusguden, bevakade St Petrus himlens port med en eller två nycklar som attribut. De symboliserar syndernas förlåtelse genom att dörren till himlen låses upp
Den trånga kyrkporten symboliserar även nålsögat (Mt 19:24) och inträdet blir en rites de passage. Ingången ledde ju till det ”himmelska Jerusalem” och Jesus förkunnade, ”jag är dörren – vägen till frälsning”. En katedrals eller en kyrkas tre portar symboliserar även i dag tron, hoppet och barmhärtigheten.
 |
| Porten till Halla kyrka på Gotland. Xylografi av Wilhelm Meyer, Kyrkliga konsten 1907 |