De mest karaktäristiska kyrknycklarna har tre markerade indelningar av greppens ringar. Nycklarna är smidda av järn och indelningarna utgörs av tre runda smala band eller små smidda klot placerade på lika avstånd från varandra. Piporna är smidda till rör och axen har ofta korsformer. Nycklarna användes till de dörrlås, vanligen stocklås, som var placerade på kyrkportens insida.
Motsvarande tre indelningar med klotformer finns på ett stort antal ringhandtag eller dörrkläppar av järn på dörrar till landets medeltida kyrkor. Ofta i kombination med drakhuvuden som på båda sidor avslutar ringen vid infästningen i dörrplåten.
 |
| Portkläpp i Angelstads kyrka i sydvästra Småland. Teckning av förf. |
En nyckel är symbol för alla krafter som öppnar och stänger, binder och löser. Den står också för befrielse. Nyckeln är ju även St Petrus, himlaportens väktare, attribut. Hans efterföljare på den Heliga stolen, påven, har sedan 1200-talet två korslagda nycklar i sitt vapen. På tympanet, dörröverstycket, till en av ingångarna i Forshems kyrka i Västergötland visas hur Kristus ger himmelrikets nyckel åt Petrus och en bok åt Paulus. Här bidrar den romanska formen av nyckeln till dateringen av kyrkan som byggdes i början av 1100-talet.
Talet tre är ett gudomligt tal i de flesta religioner och kulturer. De tre banden återknyter till trepassets treklöverform som inom kristen religion symboliserar treenigheten, Fadern, Sonen och den helige Ande. ”Omne trium perfectum”, all trefald är fullkomlig eller alla goda ting är tre. Kristendomen hämtade treklöverformen från den arabiska treklövern shamrakh som stod för de persiska triaderna, det mystiska tretalet och solhjulet.
Stadens nycklar till stadens portar var symboler för invånarnas självbestämmanderätt. Om en stad tvingades kapitulera för en belägrande armé markerades detta genom att stadens nycklar överlämnades till angriparen.