Kassavalv

Kyrkornas ”kassavalv”

Väggmålning i Litslena kyrka i Uppland. Djävulen frestar och ängeln försöker avvärja stölden ur kyrkans kassakista. 1400-tal. Okänd fotograf.

Våra kyrkor fick sina sakristior under 1400- och 1500-talen på byggnadens norra sida utanför koret. De byggdes med ordentliga stenväggar och välvt tak av sten eller tegel och med fönster skyddat av kraftiga järngaller. Dörröppningen mot koret stängdes med en kraftig trädörr med smidda gångjärn. Den var oftast försedd med fastnitade järnbeslag eller täckt med fastnitade järnplåtar. Dörren låstes med stocklås, ett smitt fällbomslås eller (under 1700-talet) med stort lådlås av smidesjärn.

Sakristior är heliga rum för förvaring av liturgiska kärl och prästernas skrudar och annat och användes av prästen som klädkammare. Sakristian var i stort sett brand- och inbrottssäker och fungerade som kassavalv, där kyrkkassan förvarades.

I vissa fall fungerade sakristian som socknens lokala bank då reda pengar förvarades där. De rymdes i skinnpungar eller skrin i ett låst skåp eller en kassakista. Kistan var normalt järnbeslagen och kunde låsas med två eller tre kraftiga hänglås.

Svenska banker

Under första hälften av 1500-talet samlade Gustav Vasa via sina fogdar in stora mängder silverkärl, ”silverskatt”, från klostren och kyrkornas sakristior. Föremålen hamnade tillsammans med överskottet från gruvorna och annan beskattning hos Gustavs fordringsägare och i hans skattkammare (Eskils gemak). Det var tre valvrum belägna i bottenvåningen nära kärntornet i hans kungaresidens på slottet Tre Kronor i Stockholm. Låsta skattkammare byggdes även in i hans övriga slott.

Stockholms gamla slott Tre Kronor med Kärntornet i mitten.

Lite drygt hundra år efter Gustav Vasas bortgång grundades Riksbanken som Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Rikets Ständers bank, som den då kallades, inledde sin verksamhet redan 1668 vilket gör den till den äldsta centralbanken i världen. Den hade en föregångare i den så kallade Palmstruchska banken eller Stockholm Banco som grundades tolv år tidigare. Idag är Riksbankens kassavalv insprängt i Brunkebergsåsens innandöme. Den 31 december 2005 värderades bankens finansiella tillgångar till ca 200 miljarder kronor.

Bankhus vid Järntorget i Gamla Stan i Stockholm ritat av Nicodemus Tessin d ä (1615-1681) i italiensk palatsstil.

De första privatbankerna tillkom under 1830-talet. Från slutet av 1800-talet var guldmyntfoten det valutasystem som dominerade och som även Sverige deltog i från 1873. Guldmyntfoten innebar att en viss mängd guld hade ett fast pris i den egna valutan.

Varför bankvalv

Vilken var anledningen till efterfrågan på en plats i ett kassavalv? Ett ekonomiskt överflöd som krävde en säker lagerplats. En av bankvalvens viktigaste funktioner är att ge kunderna känslan av att deras värdesaker är trygga där. En säker plats som skyddar en sparad framtida ekonomisk trygghet. Banken garanterar säkerheten.

Bankvalvet är inte bara en plats för pengar och värdehandlingar. Det kan vara ett gömställe för människors hemligheter, konst eller andra kostbara ting.

Simma i pengar

Walt Disneys seriefigur Joakim Anka är ”världens rikaste anka”. Serien skapades av Carl Bark 1947. Joakim är en för alla vuxna och barn välbekant multimiljonär och en väl känd symbol för kapitalism. Eller drömmen om framgång och lycka baserat på att vara ekonomiskt oberoende. Framgången har dock för Joakim en högst påtaglig baksida, han riskerar ständigt att förlora sina pengar (till Björnligan). Eftersom han är sin egen bank har han inrymt förmögenheten i kassavalven i ett stort fyrkantigt hus på en kulle i Ankeborg. Den guldinramade fasaden pryds på framsidan av ett enormt dollartecken i samma metallfärg. Inlåst i sina väl fyllda valv är han så lycklig att han gärna tar en simtur bland sina stora blanka guldmynt.

Bankvalv

Ett bankvalv är ett rum eller avdelningar med armerade väggar och tak av betong i en bankbyggnad för att bevara värdeföremål. Vanligen innehåller valven låsta bankfacksboxar.

Den största bankvalvdörr som någonsin byggts finns i Federal Reserve Bank of Cleveland, USA. Dörren har en höjd av 5,74 m och väger mer än 42 ton med all utrustning. För att bära dörren har man tvingats konstruera de kraftigaste gångjärn som någonsin tillverkats.

Alla bankvalv är i dag säkrade med tidlås. Det hindrar tjuvarna från att ta någon banktjänsteman som gisslan under ett bankrån för att tvinga honom att låsa upp valvet på natten. Det hindrar också rånare att låsa in personal i valvet. Dessutom är alla bankvalv numera ventilerade ifall någon av misstag blir kvar där efter arbetsdagens slut.

Mosler Safe Company i Hamilton, USA

Många av världens största bankvalv har byggts av Mosler Safe Company i Hamilton, Cincinnati, USA. Företaget grundades 1890 av bröderna William och Julius Mosler. När man 1991 firade sitt 100-årsjubileum hade man 525 arbetare i Hamilton och totalt 2 400 anställda.

Teikoku Bank in Hiroshima, Japan, hade fyra valv av deras fabrikat, när atombomben detonerade där. Trots att banken låg alldeles nära bombens epicentrum klarade sig alla fyra valv med innehållen intakta.

Tunnlar in i bankvalv

Stora bankvalv är ofta belägna under marknivå. De har kunnat nås genom att tjuvarna obemärkt grävt tunnlar och sprängt sig in i valven. Den typen av oönskade besök har man eliminerat genom att skapa bevakade gångar runt valvens ytterväggar. Dagens valv är dessutom konstruerade på ett säkrare sätt med material som bättre motstår sprängning.

Låsen i bankvalvsdörrarna

Engelsmannen Robert Barron fick 1778 patent på ett helt nytt lås ”tumbler lock”, ett tillhållarlås som från början bara utnyttjade två tillhållare tillsammans med traditionella ”villor”, dvs fasta spärrar för nyckelns ax. Idén att bygga in tillhållare i låset var något helt nytt och enastående, man kan anse det vara det första ”moderna” dörrlåset. Låset tillverkades helt för hand och var för sin tid ganska dyrbart.

Delar av Barrons lås kopierades ganska snart och både utnyttjades och utvecklades av hans konkurrenter inom yrket i samma land.

Barronlås. Foto förf.

Hans landsman, låssmeden Joseph Bramah, ställde ut ett av sina lås, patenterat 1784, i skyltfönstret till sin butik. Det byggde i första hand på Barrons tillhållarlås. Han ansåg låset vara odyrkbart och erbjöd 200 pund till den som fann ett sätt att öppna upp det. Bramah var ett mekaniskt geni och gjorde en mängd uppfinningar på andra områden bland annat inom hydraulikområdet.

Bramahlås. Foto förf.

Detectorlåset

Chubbs detectorlås var en typ av tillhållarlås, som när det dyrkades eller öppnades med fel nyckel, genast slutade att fungera. Endast originalnyckeln eller en speciell regulatornyckel kunde få det att fungera igen. Det uppfanns 1818 av Jeremiah Chubb från Portsmouth i England. Låset var resultatet av en tävling anordnad av regeringen för att få fram ett odyrkbart lås. Det förblev odyrkat ända till Världsutställningen i London 1851.

Tävlingen föranleddes av att en tjuv använde falska nycklar för att ta sig in i Brittiska regeringens byggnad. Det fick regeringen att utlysa en tävling om ett lås som bara kunde öppnas med sin egen nyckel.

Jeremiah Chubb utgick från Robert Barrons och Joseph Bramahs lås. Chubb skapade ett lås med en fjäderbelastad regel, som hölls i låst läge av fyra avlånga genombrutna tillhållare av mässing. Tillhållarna var placerade ovanpå varandra och låsta med en tapp i ena kanten och rörliga i den kant där de påverkades av axet när nyckeln vreds om. Nyckelaxet hade ett trappstegsformat utseende, där varje steg motsvarade en av tillhållarna. Först när axet styrt tillhållarna till deras rätta läge kunde regeln skjutas i riktning öppet eller stängt.

Om låset utsattes för ett öppningsförsök med dyrk eller fel nyckel upphörde det att fungera. En av tillhållarna hade då hamnat i ”fel” läge och fasthölls där av en regulator. Genom att med hjälp av originalnyckeln eller en specialnyckel vrida till låst läge återställdes normalförhållandet.

Resultatet blev ett dyrkningsfritt lås som ledde till att Chubb kunde kvittera ut den utfästa prissumman på 100 pund från regeringen.

1820 startade Jeremiah Chubb tillsammans med brodern Charles ett eget låsföretag. Samtidigt flyttade de från Portsmouth till Wolverhamton som vid den tiden samlat alla låstillverkare. Vissa ändringar gjordes på deras låskonstruktion men principen förblev oförändrad. Charles fick 1824 patent på en förbättrad version som inte behövde specialnyckel för att återställa låset. Originallåset var försett med fyra tillhållare men några år senare (1847) hade Charles och hans son John ökat ut dessa till sex. De uppfann senare ett skydd som gjorde det omöjligt för den som försöker dyrka låset att upptäcka dessa tillhållare.

Det kombinerade Bramah – Chubblåset

Charles yngste son John anställdes vid företaget och blev ensam ägare vid faderns död 1846. När han i sin tur gick bort trettio år senare tog hans tre söner över. I början av 1900-talet flyttade företagets kassaskåpstillverkning från London tillbaka till Wolverhampton. 1956 övertog Chubbs ett annat känt lås- och kassaskåpsföretag, Hobbs Hart & Co Ltd. Några år senare var det kassaskåpsföretaget Milner i Liverpool som anslöts till företaget. 1984 ingick Chubb & Sons Locck & Safe Co Ltd i Racal Electronics företagsgrupp. Nu hade Chubbs grupp växt till ett de största inom sitt område i världen. Ett annat företag, Williams Holdings, köpte Cubbs som därefter av olika anledningar började gå med förlust varför man sålde det vidare till ASSA-ABLOY år 2000.

Protectorlåset

En annan låssmed amerikanen Alfred Charles Hobbs uppfann det s k protectorlåset. Denne Hobb gjorde sig känd, genom att han under världsutställningen i London den 22 juli 1851, inför publik lyckades med bedriften att dyrka upp konkurrenten Jeremiah Chubbs just omnämnda detectorlås. Med hjälp av ett instrument, som han själv utvecklat, tog det honom 25 minuter att få tillhållarna i rätt öppningsposition utan att skada det. Det var också han som 41 år efter Joseph Bramahs död efter 16 dagar lyckades dyrka upp hans patenterade tillhållarlås. Det tog Alfred Charles Hobb hela 16 dagar att utföra bedriften. Det var med endast äran som belöning, de 200 punden var förstås inte tillgängliga längre.

Nyckel med dubbelax till tysken Theodor Kromers tillhållarlås.

Det var inte bara England och USA som man konstruerade tillförlitliga kassaskåpslås. En italienare, Tossi, tog samtidigt patent på ett tillhållarlås likt Chubbs. Men den som hade mest framgång med sitt lås var tysken Theodor Kromer som 1874 patenterade ett protectorlås. Låset var utformat för att framställas helt industriellt och kunde därför konkurrera ut de i stort sett handgjorda engelska brahmahlåsen. Kromers protectorlås var i grund ett tillhållarlås. I motsats till brahmahlåsen var de elva tillhållarna grupperade kring en vridbar cylinder placerad i ytterligare en annan. Tillhållarna påverkades av nyckelns dubbelax med vardera elva urtag (totalt tjugotvå) som påverkade tillhållarna vilket ger en låsvariation på 87 miljoner. Den inre cylindern kan endast vridas när alla tillhållarna fanns i rätt läge.

Kombinationslås eller Dial lock. En fyrsidig låskonstruktion som är utformad med en rund låsinsats med nummer. Via en spindel är den ansluten till ett plant runt hjul eller en rörlig tillhållare. När låsinsatsen vrids rörs tillhållaren med den och roterar ett andra hjul vilken i sin tur roterar ett tredje osv. Var och en av tillhållarna är försett med ett litet hack, just så stort att det kan hålla ett hinder, som när alla tre eller fyra hack är i linje med varann i rätt position, faller ned i ett hål och påverkar reglarna att frigöra dörren.

Kombinationslås med sifferverk.

Ett tidlås styrs av ett urverk som är oberoende av kombination eller nycklar. Vanligen är det tre urverk som arbetar i serie men vart och ett kan individuellt styra låset. Detta för att med reserver göra systemet oberoende av service eller om något dem stannar av någon orsak.

Multiple Custody system (ett system med delat ansvar) betyder att det behövs tre eller fyra personer för att öppna låset och de måste vara närvarande vid varje öppning samtidigt då var och en av dem känner till bara sin del av kombinationen.

Lås för bankfack skiljer sig från andra lås på två sätt. För det första behöver de två separata och olika nycklar för att manövrera dem, en för bankens tjänsteman och en för kunden. För det andra måste nycklarna användas samtidigt.

Timbination locks, kombinationslås, som utnyttjar dubbla tidpunktrörelser för att försena låsets öppning från fem till 30 minuter. Det var tänkt att användas mot bankrån i dagsljus eller mot snabba rån under hot.

Att dyrka lås

Olika typer av lås kräver sin egen teknik att dyrka. Att ”låsa upp” med hjälp av dyrkar har blivit en hobby för många. Verktygen, dyrkarna, ”tjuvnycklar” är noga anpassade för att dyrka upp lås. Det är inte olagligt att dyrka lås i vårt land så länge man dyrkar egna lås. På allmän plats är det däremot bara utbildade låssmeder i tjänst som får bära med sig dyrkar.

Första gången dyrkning och dyrkfria lås nämns i samband med svenska lås är i ”marknadsföringen” av Christoffer Polhems hänglås, de s k polhemslåsen. I början av 1700-talet skrev han om sina lås att:

"Således gick fabriquen också i grund, oavsett ingenting var nödigare och nyttigare än desamma för den ofullkomlighetens skull, som alla vanliga äro underkastade; varemot jag befunnit en så säker invention, att jag hade lust att slå vad med vem som behagar, fast det vore om tusen ducater, att ingen skall på något sätt i världen kunna varken dyrka eller med tjuvnyckel upptaga de lås, jag därtill kan låta förfärdiga och ej kosta mer än vanliga lås."

Andra metoder för att ta sig in i lås är att utnyttja röntgen för att kartlägga den invändiga mekanismen för att komma åt kodkombinationen. Men med moderna material kan man göra också röntgengenomlysning omöjlig.

Avskalning inkluderar borttagandet av den skyddande inklädnaden av kassavalvets lås.

Certifiering av låssmeder

Myndigheter som Boverket, Räddningsverket, Brand- och Polismyndigheten samt Försäkringsbolag, Tillverkare och Branschorganisationer kräver att aktörerna inom säkerhetsbranschen uppfyller vissa krav. Experter från ovan nämnda aktörer formulerar kraven i så kallade Normer. Officiella utgivare för normerna är Svenska Stöldskyddsföreningen inom Stöldskyddsområdet och Svenska Brandskyddsföreningen inom Brandskyddsområdet.

Svenska Brand- och Säkerhetscertifiering AB, SBSC, tillämpar vid certifiering de normer som tagits fram av ovan nämnda normutfärdare. SBSC har ingen egen normverksamhet men är remissinstans vid framtagande av normerna.

Filmade inbrott

Inom filmindustrin har dramatiska inbrott i kassaskåp och valv varit omtyckta teman. Genom den intensiva spänning som skapas märker inte publiken att själva dyrkningen egentligen utgör en alldeles för enkel operation.

Den hos oss mest kända filmen på inbrottstemat är den franska filmen Rififi från 1955. Regissör var Jules Dassin och originaltiteln Du rififi ches les hommes. I flera filmer kan man följa hur tjuvarna tar sig in i kassaskåpen och valven med hjälp av känslan i fingertopparna och genom ett sensitivt lyssnande för att finna rätt kod i ett roterande kombinationslås (efter 1960 var alla nya kombinationslås ljudlösa). Den andra varianten är att man brutalt spränger sig in i kassavalven.

Det finns många fler kända filmer där inbrott i kassaskåp eller valv visas, You Only Live Twice (1967), On Her Majesty’s Secret Service (1969), Thunderbolt and Lightfoot (1974), Thief (1981), Vabank (1981), Short Circuit 2 (1988), Die Hard (1988), Hudson Hawk (1991), Killing Zoe (1994), Heat (1995), Safe Men (1998), Blue Streak (1999), Ocean’s Eleven (2001), The Score (2001), The Italian Job (2003), Bad Santa (2003), Brainiac (2003), and The Ladykillers (2004).

Referenser

Chrichton, Whitcomb. Practical Course In Modern Locksmithing. Nelson-Hall Co. Chicago 1943.

Chubb & Sons Lock & Safe Co Ltd. Lock Making, Wolverhampton City Council. 2005.

Dempsey, Jock. Lockpicking for Lockmakers. Old Locks. 2002.

History of Locks. Encyclopaedia of Locks and Builders Hardware. Chubb Locks. 1958.

Monk, Eric. Keys. Their history & collection. Britain 1983.

Roper, C.A. & Phillips, Bill, The Complete Book of Locks and Locksmithing. McGraw-Hill. 2001.

Rosengren, E A Kassaskåpsfabrik, Göteborg. Referenser. Göteborg 1907.

Swahn, Jan-Öjvind och EA Rosengrens AB, Göteborg. Bevare mig väl. Uddevalla 1989.