Tecknad bild av hänglås med spärrfjädrar och dragnyckel från vikingatid
Låset består av två delar, ett trapetsformat låshus av sammanlödda järn- eller bronsplåtar. Det har en lös bygel med spärrfjädrar på ena bygelbenet, det andra är inskjutet i ett smalt rör fastsatt på låsets utsida. Det finns en öppning på låshusets ovansida för bygeln samt nyckelhål på framsidan. Nyckeln har plant ax med urtag för styrstift och spärrfjädrarna. För att öppna låset förs nyckeln in i nyckelhålet och skjuts sedan uppåt. Spärrfjädrarna pressas samman och bygeln kan dras ur röret.
Det är framför allt vid arkeologiska utgrävningar på Birka och Helgö i Mälaren som man påträffat de flesta av dessa hänglås från den här tiden. Hänglås av denna typ finns bl a utställda på Statens historiska museum i Stockholm.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
Låset består av två delar, ett trapetsformat låshus av sammanlödda järn- eller bronsplåtar. Det har en lös bygel med spärrfjädrar på ena bygelbenet, det andra är inskjutet i ett smalt rör fastsatt på låsets utsida. Det finns en öppning på låshusets ovansida för bygeln samt nyckelhål i sidan. Nyckeln har ett ax med urtag anpassat för att kunna pressa samman spärrfjädrarna. För att öppna låset förs nyckeln in i nyckelhålet och vrids sedan uppåt. Spärrfjädrarna pressas samman och bygeln kan dras ur röret.
Motsvarande lås kom i dagen vid arkeologiska utgrävningar på Birka och Helgö i Mälaren. De har även hittats på Gotland, i Danmark och Norge. Hänglås av denna typ finns bl a utställda på Statens historiska museum i Stockholm
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och dragnyckel från vikingatid
Hänglås med rörformat låshus och lös bygel med spärrfjädrar på ena bygelbenet. Låset öppnas genom att nyckeln förs in i den T-formade slitsen på låsets ovansida och dras åt sidan och pressar samman fjädrarna. Observera de båda spärrstiften som har motsvarande öppningar i nyckelns ax. Motsvarande spärrstift används i olika låstyper genom hela medeltiden.
Låsen upptäcktes vid arkeologiska undersökningar i Coppergate, England.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
Låset består av två delar, ett fyrsidigt låshus av sammanlödda järn- eller bronsplåtar och med en invändig skiljevägg med en öppning upptill. Den lösa bygelns spärrfjädrar förs in i det mindre utrymmet genom en öppning upptill på låshuset, det andra bygelbenet är instucket genom öppningar upptill och nedtill i låshusets andra rum. Låset manövreras med en vridnyckel av järn eller brons vars ax har vinklats. För att öppna låset vrids nyckeln ett halvt varv och pressar (genom öppningen i mellanväggen) samman spärrfjädrarna och bygeln kan dras ur.
Ett stort antal lås av samma typ grävdes fram på 1950-talet på Helgö i Mälaren.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
Hänglåset är en vikingatida variant med två utrymmen i låshuset. Nyckeln skjuts in i låshusets gavel och pressar samman spärrfjädrarna och bygeln frigörs.
Låstypen rekonstruerades efter fynden vid arkeologiska undersökningar i Coppergate, England.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
I Danmark har arkeologer funnit en annan variant, där bygelns utseende mer ansluter sig till de romerska hänglåsen.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
I Norge finns en mycket förenklad variant. I låst läge är bygelns båda ben instuckna i det rörformade låshuset genom motsvarande hål i manteln.
Tecknad bild av ett hänglås med spärrfjädrar och vridnyckel från vikingatid
Från Danmark kommer ett annat hänglås som utnyttjar samma låsprincip som det uppländska hänglåset från Vendeltid.