Sammanfattning av Sigurd Erixons artikel

Ett ålderdomligt smide i Dalarna och dess härkomst

I samråd med Carl Sahlin startade folklivsforskaren, professor Sigurd Erixon 1942 en serie undersökningar rörande bergsmansnäring och bondesmide i Sverige. De var inriktade på äldre teknik, kulturmiljöer och livsrum som resultat av järnproduktion och järnförädling. Järnsmidets produkter kunde dateras och visade i allmänhet upp en traditionsbunden konstnärlig gestaltning. Erixon fann att lås- och dörrbeslag representerar obrutna traditioner genom seklerna och att just draglåsen i Dalarna var de mest egenartade.

Draglåsen, ansåg han, representerade ett ur låssynvinkel primitivt stadium, men ändå intressant. Låsen, påpekar han, hör också till den lantliga träbyggnadskulturen, som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökningar och kartläggning. Samtidigt framgår det att Lima socken under lång tid var centrum för tillverkning av draglås. Han refererar i sammanhanget till Olle Hommans redogörelse av resultaten av dennes Limaundersökning. Erixon gör också gällande att draglås i stor utsträckning exporterats till Norge av ”västerdalska” gårdfarihandlare.

Sigurd Erixon delade först in draglåsen i två huvudgrupper, delade, grupp A och kombinerade, B – G, beslag Samt undergrupper A – G. Det visade sig att grupp A, de delade, var färre än de kombinerade.

Draglåsbeslagen typer och formvariationer enligt Sigurd Erixon 1942.
Draglåsbeslagen typer och formvariationer enligt Sigurd Erixon 1942.


Draglåsens utbredning enligt Sigurd Erixon 1942.
Draglåsens utbredning enligt Sigurd Erixon 1942.

 

De flesta beslag, som uppgår till något över fyra hundra, har Sigurd Erixon sökt upp på ort och ställe. Endast ett fåtal finns samlade i museer. På en karta har Erixon visat utbredningen av de flesta av ovan visade draglåsen.

Grupp A omfattar de delade beslagen med dragringsblecket och nyckelskylten skilda åt. Den romboida formen återgår på romanska former. A1 och A2, A5 och A6 samt A8 och A9 (7 st) kan också anses ha medeltida former. 
Grupp B omfattar kombinerade beslag med bandformigt dragringsbleck och ett nyckelskyltsparti, som visar reminiscenser av den triangulära nyckelskylten A5-A6. Medeltida formerna har B4 och B6 (5 st), från 1500-talet B3 och B4 (4 st), 1600-talet B4 och B5 samt B7 (6 st).
Grupp C utmärks även av bandformen på dragringsbeslaget. Medeltida former är C1, C4 och C11 (9 st), från 1500-talet C1 och C2, samt C4 (4 st), 1600-talet C3 och C4 samt C8 och C10 (8 st), 1700-talet C3 – C6 samt C8 – C14 (7 st).
Grupp D skiljer sig från B och C genom att beslagsbandet genomgående har mer eller mindre rektangulär utvidgning kring dragringen.1500-talsformer har beslagen D1, D3 och D13 (3 st), från 1600-talet är D1 och D2 samt D13 (15 st), 1700-taet D7, D14 och D15 ( st).
Grupp E har med sitt dragringsbleck i form av en stympad vigg en betydligt fastare samhörighet än den föregående. Medeltida belägg har grupp E2 och E3 (13 st), 1500-tal har E3 och E4 samt E9 (8 st), 1600-tal E3 och E4, E6 och E7 samt E13 (13 st).
Grupp F med rundad nyckelskylt torde även bottna i medeltiden även om formen sedan dess modifierats. De äldsta inom gruppens former har daterats till slutet av 1500-talet, huvudmaterialet är från 1600-talet med 1700-tal är även representerat.
Grupp G, som bara är ett fåtal, bär alla 1700-talsprägel och finns utspridd även inom Hälsingland och Härjedalen.

Hela Sigurd Erixons artikel avslutas med en förteckning av alla i texten behandlade 433 draglåsen. I förteckningen lämnas uppgifter om typ, landskap och socken, antal, datering samt byggnadens och beslagets antagliga ålder.

Ett något mindre elegant draglås på en byggnad i Hembyn i Anders Zorns samling av byggnader i Mora, Dalarna.
Ett något mindre elegant draglås på en byggnad i Hembyn i Anders Zorns samling av byggnader i Mora, Dalarna. Foto förf.