Erik Persson från Folkerna

Konstlås av Erik Persson, Nordiska museet, Stockholm. Teckningar  förf.

 

Bonden och smeden Erik Persson (Eric Pehrson, Erich Pehrsson), 1707-1794, var bosatt i Bollsjö by i Folkärna (Folkerna) socken i södra Dalarna, tätt intill Avesta och nära Västmanland i söder. Till Stockholm hade Erik Persson mindre än 15 mil.

Han var en snillrik och skicklig mångsysslare som tillverkade hänglås, klockor, väggur, dosor, knivar, handyxor, evighetskalendrar samtidigt som han tog hand om gården.

Erik Persson omnämns av Samuel Schröder, adlad Schröderstierna (1720-1779) som från 1753 till 1771 var direktör över den finare Järn-, stål- och metallfabrikationen i Sverige och som under sina långa resor runt om i Sverige bl a inspekterade tillverkningen i Christopher Polhems fabrik i Stjernsund. I sin Berättelse om järn, – och stål- och metallfabrikerna för åren 1755-1759,  § 54 meddelade han 1760 att,

”Bonden Erik Persson i Dalarna och Folkärna socken har för detta jämte sitt lantbruks skötande sysselsatt sig med att göra åtskilliga sorter av väggur, som vunnit nog allmänt tycke både i landsorten och vidare omkring. Sedermera har han även begynt att tillverka åtskilligt annat smått arbete av järn, stål, mässing, silver och pärlemor, förgyllt och graverat, såsom knivar, lås, kalendaria perpetua och nocturnaler, m. m. varutinnan han även underrättat tvenne sina söner. "

"De av honom förfärdigade arbeten av berörde sorter, varav han hade tillfälle uppvisa åtskilliga prover, då han var här i Stockholm i mars månad år 1756, intyga, att han äger en särdeles skicklighet och isynnerlighet mindre allmän ibland folk av hans stånd."

"År 1758 anhöll han i kungl. maj:ts och riksens höglovl. kommerskollegium om tillstånd för sig och sina söner, att under åtnjutande av kungl. manufakturprivilegierna få i sin ort orubbad idka berörda slöjdenäring; varöver mig veterligen ännu ej något utslag meddelat blivit."

 
Att utan tillstånd idka ”slöjdenäring” och sedan sälja produkterna i omgivningen eller i Stockholm var ett brott mot de ännu gällande skråbestämmelserna i landet. Kommerskollegiet remitterade ansökan till landshövdingen i Kopparbergs län som överlämnade det till Schröderstierna för utlåtande. Något utslag från Kommerskollegiet har som Schröderstierna nämnde ”ej något utslag meddelat blivit”, utan Erik Persson fortsatte sin verksamhet utan hinder till sin död 1794.

Som framgick av Schröderstiernas berättelse gick Erik Perssons båda söner Anders och Jakob i lära hos fadern.

Av Erik Perssons produktion av konstfärdigt utförda hänglås finns fyra i Nordiska museets samlingar. De är beskrivna av Brynolf Hellner i Fataburen 1980. Han skrev att ”Av Erik Perssons tillverkning har hittills endast fyra hänglås kunnat identifieras, alla i Nordiska museets samlingar”. Det var alltså situationen 1980, idag vet vi att det finns fler. Björn Larsson ansåg i en artikel i Antik & Auktion elva år senare att ”det finns gott om hänglås i den pehrssonska kvarlåtenskapen, de flesta s k konstlås, dvs ett slags kodlås som har en eller flera sinnrika anordningar förutom själva nyckeln, som hindrar obehöriga att öppna låset”. Således finns, förutom de nämnda fyra i Nordiska museet, åtminstone fem lås till, alla i privat ägo. Inalles minst nio lås varav ett i författarens ägo.

Konstlås av Erik Persson i författarens ägo. Foton  förf.

 

Låshusen är alltid fyrsidiga och avslutade nedtill i några olika former. De är tillverkade av mässing medan byglar och inrikten är framställda av stål. Höjden varierar mellan 4,5 och 5,7 cm, bredden mellan 3,0 och 3,8 cm. Tjockleken varierar mellan 0,8 cm och knappt 2 cm. Låsen är vanligen dekorerade med en personlig och enkel gravyr med skraffering utförd på ett lite slarvigt men frejdigt manér. De dekorerade ytorna är alltid försedda med en enkel linje som följer ytterkanten och inramar landskap och bårder utförda som en enkel repstav och eller bladstav. På något lås finns en akantusliknande ranka, på ett annat geometriska mönster. Hans signatur EP finns på ett par av låsen, ett hänglås är daterat 1791 och ortsnamnet FOLKERNA inskrivet i en cirkel förekommer på ett par lås. Ordet ”VIVAT”, hans hyllning till kungamakten, finns ingraverat i ett par fall i samband med Gustav III:s och Gustav IIII:s (IV:s) namnchiffer. Gustav III:s namnchiffer finns på de flesta.

Konstlås av Erik Persson i privat ägo. Teckningar förf.

 

 

Erik Perssons hänglås låses automatiskt genom att det fria bygelbenet förs ned i låshuset. För att öppna kombinationslåsen måste först en spärr forceras. Det har en invändig dold klaff som öppnas genom att rätt bokstavskombination ställs in på låsets framsida. Inställningen görs med skåran i en skruvskalle med hjälp av den lilla skruvmejsel som utgör en del av nyckelns grepp eller med hjälp av axet.

Litteratur

Sigurd Erixon. Ett ålderdomligt låssmide i Dalarna och dess härkomst. Folk-liv VI. Stockholm, 1942.

Brynolf Hellner. Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok 1980. 
 
Olle Homman. Låssmeder i Lima på I600 -1700-talen. Folk-liv VI. Stockholm, 1942.

Björn Larsson. Artikel om bysmeden Erich Pehrsson i Antik & Auktion nr 11, 1991.

Björn Larsson. Smed med snille och smak, svar på en läsares fråga om Erich Pehrssons hänglås i Antik & Auktion nr 6, 1992.

Samuel Schröderstierna. Berättelser om de finare  järn – och stål- och metallfabrikerna i Sverige åren 1754-1759, I, II. Utgivna av Gösta Malmborg. Stockholm 1925