Av olika anledningar uppstod under 1800-talet behovet av säkra förvaringskistor för förvaring av värdesaker. En var postväsendets snabba expansion och en annan den accelererande industrialiseringens påverkan på samhällets utveckling och kreditbehov. Det största behovet av kassakistor fanns därför hos banker och inom postväsendet.
Banker, kort återblick
Bankirer och banker som lånade ut pengar har funnits i bl a Italien sedan 1400-talet. Men på 1600-talet lades grunden för de det nutida bankväsendet genom utgivning av sedlar och ge lån. Stockholm Banco blev 1661 för en kort tid Europas första sedelutgivande bank. Den övergick snart i Riksens Ständers Bank. Diskontkompaniet blev 1773 Sveriges första bank med inlåning från allmänheten och utlåning mot namnsäkerhet. Åtta sådana verksamheter fanns 1818.
Sveriges första sparbank öppnade i Göteborg 1820 och 1875 fanns det 325 sparbanker spridda över landet. Dessutom fanns ett litet antal affärsbanker. Finland följde svenskt mönster och Helsingfors sparbank öppnade 1826. Hos dem stadgades att, ”Säkerheten garanterades av att alla pengar och handlingar förvarades i en kassakista med två olika lås. Nycklarna skulle disponeras av olika direktionsmedlemmar i roterande ordning, en nyckel per medlem”. Direktionsmedlemmarna tog således personligen all risk.
Allt av värde sparades i kassakistor.
Penningtransporter för banker och postkontor genomfördes med beväpnade hästdragna postdiligenser i för fordonens utrymmen anpassade kistor.
Postkontor, kort återblick
Det var i början av 1600-talet som postbefordran kom igång i Sverige med ridande brevbärare. 1636 skapades en postverksamhet som 1685 blev Postverket och poststämplar infördes. Sex år senare togs den första rikstäckande posttaxan i bruk. Under de första åren av 1700-talet provade man genomföra postdiligenstransporter från Stockholm till Hamburg. Under 1850 övergår Postverket i Kungliga Generalpoststyrelsen och nu börjar också de hästdragna postdiligenserna bli allmänna. Men de skulle snart få konkurrens med posttransporter på järnväg. Samma år fanns det i riket 302 postkontor och det skickades 7 miljoner postförsändelser. 35 år senare, 1885, vidarebefordrades 88 miljoner och postkontoren hade ökat till mer än 1600. Vid den här tiden anställdes även kvinnor vid postkontoren.
Under hela den här långa perioden hanterade alla postkontor stora mängder kontanter och
varje kontor ägde en minst en kassakista, som oftast inifrån var ordentligt fastskruvad i trägolvet.
Övriga i samhället som hanterade värdepapper och kontanter.
Kassakistor fanns också hos förmögna privatpersoner, ägare till järnbruk, skogsbruk och gruvor. På inom industrins och verkstädernas finansavdelningar, i kyrkor, rederier och hos länsstyrelsernas skatteindrivare m fl.
I Sverige dröjde det ända in på mitten av 1800-talet innan importerade kassaskåp började konkurrera. Importerade kassaskåp var mycket dyra i inköp innan den inhemska tillverkningen kom i gång.
 |
| Kvar hos Länsstyrelsen i Jönköping. Kassakista av järnplåt med imiterat (falskt) nyckelhål på framsidan. Inget lås i locket, kistan låstes enbart med två hänglås. Foto förf. |
 |
 |
| Kassakista, Göteborgs stadsmuseum. |
Foto förf. |